liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Prioriteringar över tid: upprepade uppföljningar i en teamverksamhet
Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Society and Health. (Prioriteringscentrum)
Region Östergötland.
2021 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Priorities over time : repeated follow-ups in a team organisation (English)
Abstract [sv]

År 2010 genomfördes ett ett-årigt utvecklingsarbete rörande prioriteringar som omfattade en utpräglad teamverksamhet, närmare bestämt en habiliteringsenhet i Region Östergötland. I team, särskilt där teammedlemmarna arbetar rollöverskridande, blir det viktigt inte bara med kunskap om den egna professionens insatser, utan även om insatser som utförs av kollegorna. Ett av de viktigare målen för prioriteringsarbetet var därför att skapa en ökad och hållbar medvetenhet och samsyn kring prioriteringar i teamen. Den här rapporten beskriver resultaten från de uppföljningar som gjorts i verksamheten om i vad mån dessa mål uppnåtts och upprätthållits över tid.

Uppföljningarna bygger på enkätundersökningar som gjordes innan prioriteringsarbetet påbörjades, omedelbart efter avslutat arbete, samt 1 respektive 9 år senare. Samtliga teammedlemmar har tilldelats enkäter som innehållit samma påståenden att ta ställning till vid alla fyra uppföljningstillfällen. Påståendena handlade om de anställdas medvetenhet och samsyn om prioriteringar och utgick från den prioriteringsmodell som teamen utgick ifrån. Det innebar bland annat påståenden rörande prioriteringsgrunder som svårighetsgrad, patientnytta och kostnader i relation till vilken patientnytta som habiliteringsåtgärderna i verksamheten förväntades ge.

Resultatet på 11 av 14 påståenden visar en påtaglig ökning av andelen som anser att de är medvetna om teamets prioriteringar och att samsyn råder om dem, en ökning som i huvudsak består över tid men på vissa områden sjunker något efter 9 år. Till de få områden där en lägre andel instämmer, sett över alla fyra uppföljningstillfällen, hör bland annat synen på hur kända teamets prioriteringar är av personer utanför teamet (dvs det som rör den externa öppenheten). Samsynen i teamen beträffande kostnad för habiliteringsåtgärder i relation till patientnytta, är efter 9 år till och med lägre än innan prioriteringsarbetet.

I rapportens avslutande kapitel reflekteras över vad resultat av den här karaktären kan ge upphov till för frågor för en verksamhet att ställa sig för att fördjupa analysen av en uppföljning. I det här fallet rör det frågor om orsaker såväl till att ökad medvetenhet och samsyn kan bestå som att de sjunker över tid. Utöver det lämnas också några avslutande reflektioner över hur det viktiga momentet i ett prioriteringsarbete, uppföljningen, kan utformas och vara en del i att hålla prioriteringsdiskussion vid liv i en verksamhet.

Abstract [en]

In 2010, a one-year development work was carried out regarding priorities in a team-based organisation, more specifically in a habilitation unit. In a team, especially in transprofessional teams promoting generic working, whereby the interventions of one professional group are expected to be possible to be carried out also by members of another, it becomes important with knowledge also of interventions performed by colleagues. Therefore, one of the goals for the prioritisation process was to create an increased, sustainable awareness and consensus about priorities in the teams. This report describes the results of the follow-ups made in the habilitation unit, in order to see to what extent these goals have been achieved and maintained over time.

The follow-ups are based on a survey conducted before the prioritisation process began, immediately after the work was completed, and one and nine years later, respectively. All team members received a questionnaire, which contained the same statements on all four follow-up occasions, about the respondents' awareness of and consensus on priorities in their team. The statements were derived from the prioritisation model on which the prioritisation work was based. This involved, for example, statements concerning priority grounds such as severity level of conditions, patient benefit and costs of habilitation interventions.

The result of 11 out of 14 statements shows considerable increase immediately after the priority process in the proportion who agree that they are aware of the team's priorities and that there is consensus in the team. The increase lasts over time or decreases slightly in some areas 9 years after the process. Among the few areas where a lower proportion agrees, seen over all four follow-up occasions, is the view of how well-known the team's priorities are by people outside the team (i.e. the external openness). The consensus in the teams regarding the cost of habilitation interventions in relation to patient benefit is, after 9 years, even lower than before the prioritisation work.

The concluding chapter reflects on what kind of questions that results of this nature can give rise to, in order to help an organisation to deepen the analysis of a follow-up. In this case such questions primarily concern reasons why increased awareness and consensus persist or decrease over time. In addition, there are also some concluding reflections on how the important element in a prioritisation process, the follow-up, can be designed and be a part of keeping the priority discussion alive in a health care organisation.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2021. , p. 27
Series
PrioC Access ; 2021:4
Keywords [sv]
prioriteringar; teamverksamhet; medvetenhet och samsyn; enkätundersökning
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-181961OAI: oai:DiVA.org:liu-181961DiVA, id: diva2:1622088
Available from: 2021-12-21 Created: 2021-12-21 Last updated: 2022-06-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1514 kB)163 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1514 kBChecksum SHA-512
f1592874e90ad62bf459a82f94e67aa158cc8a9217f2b04aa12893a127111501169a7422cbbe6f1572b37951b0c43dd7a2362377f9cd8a5adec70038dc496c5d
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Find book at a swedish library/Hitta boken i ett svenskt bibliotek

Authority records

Broqvist, Mari

Search in DiVA

By author/editor
Broqvist, Mari
By organisation
Faculty of Medicine and Health SciencesDivision of Society and Health
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 163 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 936 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf