Begreppet ”praktiknära forskning” har under senaste decenniet blivit en del av och vedertaget inslag i den utbildningsvetenskapliga forskningen. En betydelsefull start för denna typ av forskning togs när fyra universitet – Uppsala, Göteborg, Umeå och Karlstad – av regeringen gavs uppdraget att planera och genomföra en försöksverksamhet med avsikten att utveckla och pröva olika modeller för samverkan mellan universitet, högskolor och kommuner kring det som benämndes som praktiknära forskning. 

Den femåriga försöksverksamheten 2017-2021 hade som avsikt att stärka skolväsendets och lärar- och förskollärarutbildningens vetenskapliga grund. Vidare var en motivering att pröva och utveckla modeller för bedriva forskning som skulle förbättra undervisningen i skolan och förskolan. Försöksverksamheten förlängdes 2021 till att fortsätta under ytterligare 3 år (till och med 2024).

Universiteten och högskolorna organiserades och inordnades i så kallade noder, fyra till antalet. Linköpings universitet ingår i Karlstadsnoden (där även Karlstads universitet, Högskolan Väst, Högskolan Halmstad ingår). Totalt är 25 lärosäten involverade i de fyra nodernas verksamhet. 

Regeringen tillsatte 2017 en utredare vars uppgift var att kartlägga och redogöra för befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och föreslå åtgärder för att en hållbar samverkan mellan institutioner som bedriver lärarutbildning och huvudmän inom skolväsendet. Utredaren föreslog bland annat att skolhuvudmännens roll skulle stärkas, att stärka stödet för en skola på vetenskaplig grund (SOU 2018:19; s. 13-14). Tanken om ett nära samarbete har också lett till att man också har velat benämna företeelsen som samverkansprojekt.

LiU anslöt sig till ULF-projektet 2017 med avsikten att tillsammans med skolhuvudmän (kommuner och fristående skolor) pröva modeller för praktiknära forskning. Egna forskningsmedel utgick dock inte förrän 2019 till LiU varför det först var då man kunde genomföra egna projekt. LiU inbjöd totalt 14 kommuner (de 13 östgötska och 1 småländsk) till ett samarbete som avsågs vara nära och långsiktigt. Under 2019 skapades två olika modeller för denna forskning och benämndes som modell 1 och modell 2. Modellerna ligger på olika organisatoriska nivåer och ses därför som kompletterande. Modell 1 är projektansökningar som bygger på att huvudmännen beskriver sina behov av kunskap och forskning och som bedrivs, om de beviljas, under 2 år. Modell 2 bygger i huvudsak på lärares problemställningar och är grundade i den egna praktiken och bedrivs under 1 år. Flera projekt startades inom båda modellerna och har hittills genererat forskning och publiceringar av resultaten. (I bilaga 1 finns en översikt av pågående, slutförda och nyligen påbörjade projekt.)