På flera håll i världen har en politisk polarisering mellan stad och landsbygd vuxit fram. Den har bland annat tagit sig uttryck i form av en landsbygd med minskat förtroende för institutioner och ökat stöd för populistiska partier. Tidigare svenska studier har inte funnit någon tydlig polarisering av detta slag, men det kan hänga samman med vilka frågor som ställts och de geografiska indelningar som använts i dessa studier.
I den här rapporten undersöks polarisering mellan stad och land med hjälp av en särskild urvalsundersökning som riktar sig till dem som bor i de allra minst och allra mest tätbefolkade delarna av Sverige. En stor del urvalet är dessutom riktat till 18-åringar, vilket gör det möjligt att få en bild av uppfattningarna hos personer som ännu inte hunnit flytta till en annan del av landet för arbete eller utbildning. Totalt sett baseras analyserna på svar från 2 703 personer.
Rapporten har tre frågor i fokus. Den första frågan avser om personer i stad respektive på landsbygd ger uttryck för ressentiment som har sin grund i platsen där de bor. Med det avses en form av agg och bitterhet som grundar sig i uppfattningen att man i det egna området har fundamentalt skilda värderingar och livsstilar än personer i andra områden, att det egna området ignoreras av politiska beslutsfattare, samt att området inte får sin rättmätiga del av resurserna.
De resultat som presenteras i den här rapporten ger visst stöd för att det på landsbygden finns ett sådant platsbaserat ressentiment. De som bor där anser att de har andra värderingar än de som bor i städerna och att stadsborna inte bryr sig om landsbygden. De är också av uppfattningen att de politiskt styrande gynnar städer och inte landsbygd. Däremot finns inte stöd för ett sådan ressentiment bland stadsbor. De tycker visserligen också att det finns skillnader i värderingar mellan stad och land, men de anser inte att städerna missgynnas av de politiskt styrande. Tvärtom är de av uppfattningen att det är städerna och inte landsbygden som gynnas i de politiska prioriteringarna.
Den andra frågan i fokus för rapporten gäller om det finns skillnader mellan stad och land avseende nöjdhet med demokratin, politiskt förtroende och partisympatier. Resultaten visar att så är fallet. Nöjdheten med den nationella demokratin är mindre på landsbygden än i städerna. Landsbygdsborna har även ett något mindre förtroende för riksdag och regering. När det gäller partival och positionering på vänster-höger-skalan går det att på landsbygden finna ett starkare stöd för partier till höger. Omvänt har partier till vänster starkare stöd i städerna. Dessa skillnader mellan stad och land är dessutom betydligt mer påtagliga bland 18-åringar än bland äldre personer.
Rapportens tredje och sista fråga gäller om personer i städer och på landsbygd har olika syn på framtiden för deras områden. I det avseendet är skillnaderna mellan stad och land inte så stora – i båda grupper är det få som ser negativt på områdets utveckling och de flesta har en framtidstro.
Även om det finns en framtidstro bland dem på landsbygd bör det missnöje som ändå finns hos dem, och som redovisas i den här rapporten, tas på allvar. Det är ett missnöje som tycks omvandlas till en politisk polarisering mellan stad och land.
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023. , p. 46
polarisering; stad; landsbygd; förtroende för institutioner; populistiska partier