liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Voiding pattern in healthy newborns
Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
2000 (Engelska)Ingår i: Neurourology and Urodynamics, ISSN 0733-2467, E-ISSN 1520-6777, Vol. 19, nr 2, s. 177-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

A 4-hour observation period has been used in infants to investigate suspected bladder dysfunction. The aim of the present study was to extend the usefulness of this protocol by establishing reference values for voiding frequency, intervals, volumes, and residual urine in healthy newborns. The study included 51 healthy newborns, 26 girls and 25 boys, aged 3 to 14 days. During a 4-hour period, all micturitions and residuals were recorded as well as feeding, sleeping, crying, and defecations. The observation was completed with the child undressed to observe the urinary stream during one void. Different provocation tests were tried to induce urinary leakage. All newborns voided with a stream, about once per hour, with a median volume of 23 mL. For each voiding parameter, there was a large inter- and intra-individual variability. Double voidings were common as well as sizable residual volumes. The diuresis was about six times higher than in healthy school children. The healthy newborns did not leak during provocation tests such as manual compression of the bladder.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2000. Vol. 19, nr 2, s. 177-184
Nyckelord [en]
children, newborns, voiding pattern
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-25250DOI: 10.1002/(SICI)1520-6777(2000)19:2<177::AID-NAU8>3.0.CO;2-0Lokalt ID: 9689OAI: oai:DiVA.org:liu-25250DiVA, id: diva2:245578
Tillgänglig från: 2009-10-07 Skapad: 2009-10-07 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. To void at will: lnvestigation and treatment of children with bladder dysfunction
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>To void at will: lnvestigation and treatment of children with bladder dysfunction
2002 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Improvements in diagnostic and treatment procedures have made it possible to obtain a normal kidney function and continence for most children with bladder dysfunction. However, in the daily clinical work further diagnostic and treatments procedures may be required when traditional methods fail to help the child. The aims of the present studies were to evaluate such diagnostic and treatments alternatives.

A 4-hours observation test of voiding pattern was evaluated in 50 healthy newborns, as reference values were lacking for this age group. Normal values for voiding frequency, intervals, volume and residual urine were established. All parameters varied greatly both inter- and intraindividually. Residual urine occurred after some voidings in most newborns.

At our clinic, children are catheterised without anaesthesia or sedation, following a special concept of preparation. When evaluating this routine most children (93/99) tolerated the procedure well. Five girls and one boy (or their parents) reported the catheterisation to be "very painful", without requiring that the procedure was interrupted.

The diagnostic value of the bladder cooling tests (BCT) was evaluated in 108 children with neurogenic bladder dysfunction. The BCT could identify a functional sacral reflex arch in children without voiding contractions or confirm a suspected lower motor neurone lesion. A positive test in children older than 6 years verified the diagnosis neurogenic bladder dysfunction.

The effect of anogenital afferent stimulation (AGAS) was retrospectively evaluated in 48 children with therapy resistant urge incontinence. Thirty-eight percent were cured, another 15 % improved. AGAS is a useful, potentially curative treatment in children with severe urge incontinence.

Intravesical electrical stimulation (IVES) was offered as alternative treatment to 44 children with bladder emptying problems, 20 of neurogenic origin. Twenty-eight children, 8 with neurogenic problems, had long term normalisation of their voiding and 11/15 children could discontinue clean intermittent catheterisation. IVES seems to be a promising method for treatment of underactive detrusor in children.

Conclusions: Some investigative methods aimed at children with suspected bladder dysfunction were evaluated together with two new treatment modalities involving electrical stimulation of afferent nerve fibres. Anogenital or intravesical electrical stimulation represents alternative options for children with urge incontinence or underactive detrusor when standard treatments fail.

Abstract [sv]

Förbättrad diagnostik och utveckling av nya behandlingmetoder har gjort det möjligt att bevara en normal njurfunktion och kontinens för flertalet barn med blåsstörningar. l det dagliga kliniska arbetet uppkommer emellertid ofta krav utrednings- och behandlingsalternativ när traditionella metoder inte räcker till. Syftet med dessa studier var att utveckla och utvärdera nya diagnostiska och terapeutiska metoder för barn med blåsstörning.

Ett 4-timmars observationstest av miktiansmönstret har utvärderats hos 50 friska nyfödda barn, eftersom referensvärden fattades för denna åldersgrupp. Normalvärden för miktionsfrekvens, intervall, volym och resturin har har tagits fram och visar stora variationer i samtliga miktiansparametrar såväl inter- som intraindividuellt. Flertalet nyfödda barn hade resturin efter någon eller flera miktioner.

Vid PNUT-enheten vid Barn- och ungdomsmedicinska kliniken kateteriseras så gott som samtliga barn transuretra!t utan anestesi eller sedering men efter noggrann förberedelse enligt speciellt program. Vid utvärdering tyckte flertalet (95/99) att konceptet var bra/mycket bra. Fem flickor och en pojke (eller deras föräldrar) tyckte att kateteriseringen gjorde "mycket ont", men utan att kräva att proceduren skulle avbrytas.

Det diagnostiska värdet av köldtest har utvärderats på 108 barn med neurogen blåsrubbning. Köldtestet kunde påvisa en fungerande sakral reflexbåge även hos barn utan miktianskontraktion alternativt bekräfta en misstänkt nedre motorneuronskada. Ett positivt test hos barn äldre än 6 år verifierar diagnosen neurogen blåsrubbning

Effekten av anagenital afferent stimulering (AGAS) har utvärderats retrospektivt hos 48 barn med terapiresistent trängningsinkontinens. Trettiotvå procent blev botade och ytterligare 15 % blev förbättrade. AGAS är en användbar, potentiellt kurativ behandlingsmetod för barn med svår trängningsinkontinens.

lntravesikal elektrisk stimulering (IVES) erbjöds som alternativ behandling till 44 barn med blåstömningsproblem, hos 20 orsakat av neurogena skador. Tjugoåtta barn, 8 med neurogena problem, fick en bestående normalisering av miktionen och 11/15 barn kunde avsluta behandlingen med ren intermittent kateterisering. lVES tycks vara en lovande metod att behandla svag detrusarfunktion hos barn.

Sammanfattning: Olika undersökningmetoder för barn med blåsdysfunktion har utvärderats liksom två nya behandlingsmodeller med elektrisk stimulering av afferenta nervfibrer. Anagenital och intravesikal elektrisk stimulering representerar alternativa möjligheter att behandla barn med trängningsinkontinens respektive svag detrusar när traditionella behandlingmetoder inte hjälper.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Linköpings universitet, 2002. s. 60
Serie
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 713
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-26652 (URN)11217 (Lokalt ID)91-7373-154-4 (ISBN)11217 (Arkivnummer)11217 (OAI)
Disputation
2002-01-11, Administrationsbyggnadens aula, Universitetssjukhuset, Linköping, 13:00 (Svenska)
Opponent
Tillgänglig från: 2009-10-08 Skapad: 2009-10-08 Senast uppdaterad: 2012-09-10Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltext

Personposter BETA

Gladh, GunillaMattsson, SvenLindström, Sivert

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Gladh, GunillaMattsson, SvenLindström, Sivert
Av organisationen
PediatrikHälsouniversitetetInstitutionen för biomedicin och kirurgi
I samma tidskrift
Neurourology and Urodynamics
Medicin och hälsovetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 257 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf