liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school?
Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2008 (English)In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, Vol. 4, no 2, 192-208 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper presents Swedish results from the Relevance of Science Education (ROSE) study, which is part of a large world-wide comparative research study based at the University of Oslo. The national sample was collected in spring 2003 and originates from 751 students from 29 schools, most of whom were 15 years old. In an additional study data from primary students were collected in spring 2005, with a smaller sample of 112. Significant differences in content orientation between the primary and secondary boys and girls were found and are discussed in the context of young people’s interest in science and technology and the public function of those knowledge fields as a part of education. Earlier studies suggest the benefit of more applicative contexts as the children move through compulsory school. This statement is challenged to some degree in this paper and a stronger need to understand how the transition from primary to secondary level and specific contents are related is discussed. This is due to indications that students’ content orientations are partially dependant on age and there are significant differences due to gender to consider. A deeper examination of those elements can assist in the understanding of the relevance of science from the learners’ perspectives.

Place, publisher, year, edition, pages
2008. Vol. 4, no 2, 192-208 p.
National Category
Didactics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-43624Local ID: 74445OAI: oai:DiVA.org:liu-43624DiVA: diva2:264484
Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2012-06-20
In thesis
1. En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion
Open this publication in new window or tab >>En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion
2012 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Science and technology are important parts of culture. Thus today there is a need for a science education which promotes ‘science for all’ and ‘scientific literacy’ in order to prepare students for citizenship. Earlier studies indicate that many students find it hard to learn science and technology in school. They lack interest in it and have negative attitudes toward science and technology. There are also differences between the interests of girls and boys, as has been known for a long time.

Recent research indicates that the concepts used in discussions of how to promote scientific literacy are too broad and underdeveloped. Science has mainly been taught for the purpose of preparing a few for further studies and has neglected the task of preparing all for citizenship. There has also been too little consideration of the relation of science literacy to specific science content. Historically, almost the same science content has been taught as is taught today. Science in society has been separated from science in school.

Commonly used concepts like ‘science’, ‘school subjects’, ‘students’, ‘interest’ and ‘attitudes’ are too broad to be used in meaningful discussion. Research results show a need for a stronger connection between specific content and students’ experiences outside school. In addition, there is a need to understand societal development and the mechanisms of media and modernity.

This thesis investigates student perspectives on science and technology within the affective domain of science education. The work has been carried out as part of Swedish participation in the worldwide Relevance of Science Education (ROSE) project. The empirical work presented in this thesis is extensive, and also takes into account teachers’ perspectives, the age of students, and a social theory of media.

The results show that students do have an interest in science and technology, with age and sex affecting their interest in specific content. However, broad concepts like ‘science’ or ‘girls’ and ‘boys’ obscure the differences that emerge from a content level analysis. Students are different and their interest is content specific. Furthermore, the results show that student interest is not in line with what their teachers say they present for instruction. Teachers’ selection of science content and their encounters with students are discussed as important elements in science education research. In addition, the results indicate that students’ interests are more in line with the science presented in the media. Experiences outside school were shown to be related to different science content, which has an effect on choices for upper secondary education.

These results are related to an overall purpose in which a social theory of the media is used to critically reflect on how modernity has led to mediated mechanisms affecting the content of science and technology. Mediated experiences and processes of reception are identified as important mechanisms in the way different people relate to specific content, which creates new conditions for science education.

The results are discussed in relation to societal development and different understandings of the purpose of science education. The theoretical media approach demonstrates ways that young people’s interest in science and technology becomes involved with mediated mechanisms through popularized forms of science and through the move to what is known as ‘public understanding of science’. This situation changes an individual’s options when relating to available content and creates new conditions for science education. In this thesis, critical and reflective attention is paid to the relationship between science in school and science in society. This way of portraying the results directs the existing attention to pupil’s voice in science education in another direction. An expression of a lack of interest from an individual is interpreted as if there has been a mistake in the way science is presented.

Abstract [sv]

Naturvetenskap och teknik har påverkat samhällsutvecklingen och blivit viktiga delar av kulturen. För att förstå och kunna delta i den demokratiska utvecklingen behöver alla individer en grundläggande utbildning där naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ingår i ett allmänbildande syfte. Tidigare forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig dessa kunskapsområden och många har snarast negativa attityder till att lära sig innehållet i skolan. Resultaten har diskuterats utifrån att elever är ointresserade och har negativa attityder. Skillnader i detta mellan flickor och pojkar har kunnat påvisas under hela 1900-talet.

Nyare forskning argumenterar för att frågorna diskuteras felaktigt och att begreppsutvecklingen för att hantera utmaningarna varit svag. Det finns mycket som pekar på att naturvetenskap och teknik framförallt undervisas utifrån syftet att förbereda för vidare studier. En grundläggande utbildning behöver kunna förbereda några få för fortsatt utbildning utan att det sker på bekostnad av att allmänbilda alla. Innehållsaspekter i sådana ställningstaganden har varit ovanliga och i takt med att samhället utvecklats har i princip samma innehåll undervisats i den obligatoriska skolan. Utbildningen hamnar i otakt med samhällsutvecklingen. Övergripande och breda begrepp har använts för att diskutera dessa frågor. Mest kännetecknande är begrepp som ”naturvetenskap”, ”skolämnen”, ”elever”, ”intresse” och ”attityder”. Nyare forskning har påvisat att frågorna handlar mer om innehåll än om enskilda ämnen och är involverade i individers erfarenheter utanför skolan. Frågorna har också att göra med samhällsutveckling och byggs upp av mekanismer kopplade till modernitet, där mediernas utveckling utgör ett betydande inslag.

I denna avhandling undersöks dessa frågor. Arbetet har genomförts i ett svenskt deltagande i ett världsomspännande forskningsprojekt som heter ”the Relevance of Science Edcuation (ROSE)”. ROSE uppmärksammar ett elevperspektiv på naturvetenskapligt och tekniskt innehåll inom affektiva dimensioner. I förhållande till det internationella deltagandet är de svenska empiriska undersökningar, som ingår i denna avhandling utökade med ett lärarperspektiv, frågor om ålderns betydelse samt ett medieteoretiskt perspektiv.

Resultaten visar att barn och ungdomar har intresse för naturvetenskap och teknik. Intresse finns för olika innehållsområden och varierar på grund av ålder och kön. Breda begrepp som ”naturvetenskap” eller ”skolämnen”, ”intresse” eller ”elever” fungerar dåligt och träffar fel. Elever är olika och har intresse för specifika innehållsområden. Vidare visar resultaten att stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik säger att de undervisar om inte är i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Lärares urval av innehåll och mötet med elever visas vara ett viktigt föremål för vidare studier. Elevernas intresse visas vara mer i linje med mediernas sätt att hantera innehållet. Ytterligare resultat visar att erfarenheter utanför skolan är kopplade till intresse för olika innehållsområden och påverkar val av utbildning till gymnasieskolan.

Resultaten är inordnade i ett övergripande syfte där en medieteoretisk ansats används för en kritisk framställning av vad samhällsutveckling innebär för hur naturvetenskap och teknik involveras i mekanismer där innehållet medierats. Medierad erfarenhet och receptionens återförankring är identifierade som viktiga mekanismer för hur individer förhåller sig till ett givet innehåll och som bidrar till att skapa nya förutsättningar för utbildning i naturvetenskap och teknik.

Resultaten är diskuterade i relation till samhällsutveckling och olika förskjutningar av utbildningens funktion samt vilka olika roller naturvetenskap och teknik haft i denna utveckling. Den medieteoretiska ansatsen visar hur frågor om barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik blir involverade i mekanismer, som har att göra med populärvetenskapens utveckling, som medför en allt högre grad av medierad erfarenhet. Hela denna utveckling förändrar individers möjligheter att relatera till ett givet innehåll och skapar nya villkor för utbildningens möjligheter och begränsningar. Avhandlingens framställning ger en kritisk redogörelse för dessa förhållanden där naturvetenskap i skolan förstås som en funktion av naturvetenskap i samhället. Denna framställning vänder delvis på delar av tidigare diskussioner om barns och ungdomars ointresse för naturvetenskap och teknik. En individs utryckta ointresse tolkas istället som att det skett ett misstag i bemötandet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012. 128 p.
Series
Studies in Science and Technology Education, ISSN 1652-5051 ; 56
National Category
Other Natural Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-78789 (URN)978-91-7519-873-6 (ISBN)
Public defence
2012-09-14, K1, Kåkenhus, Campus Norrköping, Linköpings universitet, Norrköping, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2012-06-20 Created: 2012-06-20 Last updated: 2012-06-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Jidesjö, Anders
By organisation
Department of Water and Environmental StudiesFaculty of Arts and Sciences
In the same journal
NorDiNa: Nordic Studies in Science Education
Didactics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 271 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf