liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, The Institute of Technology.ORCID iD: 0000-0002-2387-1883
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0003-1398-5729
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialpedagogik och sociolog, Högskolan i Väst.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)?

Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan?

Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer.

Frågorna kan preciseras på följande sätt:

  1. Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås?
  2. Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv?

För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna.  Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på  minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Folkbildningsrådet , 2011. , p. 124
Series
Folkbildningsrådet informerar ; 2011:2
Keywords [sv]
Folkbildning, minoriteter, dialog, religion, islam, muslim, same, rom
National Category
Cultural Studies Educational Sciences Pedagogy Social Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-71199ISBN: 978-91-88962-47-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-71199DiVA, id: diva2:506487
Available from: 2012-02-29 Created: 2011-10-05 Last updated: 2019-07-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamhet(718 kB)3532 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 718 kBChecksum SHA-512
648c73f1c7a70b5361c3bd40168957b0a7ab50662bcfac60bc4997963c76e54830fc5aab98b15cb7f414f0727c5d54d590108ec2f97d42fb16ec945ff7102df7
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Aman, RobertEriksson, LisbethLundberg, Martin

Search in DiVA

By author/editor
Aman, RobertEriksson, LisbethLundberg, Martin
By organisation
Studies in Adult, Popular and Higher EducationThe Institute of TechnologyFaculty of Arts and Sciences
Cultural StudiesEducational SciencesPedagogySocial Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 3536 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1748 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf