IT-system finns för att stödja människor och organisationer att bedriva verksamheter. Ett ITsystems kvalitet beror på dess förmåga att ge stöd för människor att utföra olika aktiviteter. För människor finns IT-system som något man kan se på (och därmed förstå) och göra något med. Utformningen av det som brukar kallas användargränssnitt (dvs den del av IT-systemet som användaren möter) är avgörande för hur IT-systemet lyckas bli brukbart i verksamheter. Användaren måste förstå vad systemet har att erbjuda och användaren måste kunna göra det som han eller hon önskar göra utifrån vad systemet erbjuder. Att IT-system ska vara brukbara för människor i verksamheter kan tyckas som en självklarhet, men tyvärr finns många system som inte alls uppfyller sådana krav (Söderström, 2010). Ett sätt att uttrycka kraven på att ITsystem ska vara brukbara för människor och organisationer är att säga att systemen ska vara handlingsbara. Detta innebär att systemen inte bara ska ge information utan också vara handlingssystem. De ska kunna utföra handlingar och stödja utförandet av handlingar. Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system och dess utveckling. Handlingsbarhet finns beskrivet i flera olika skrifter. Den mest utförliga beskrivningen av handlingsbarhet finns i ”Handlingsbara IT-system – design och utvärdering” av Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl (2010). I den skriften finns förutom en artikulering av perspektivet handlingsbarhet även designmetodik för att skapa handlingsbara IT-system samt kriterier och utvärderingsmetodik för att bedöma om IT-system är handlingsbara.

Konceptet handlingsbarhet har tillämpats i många design- och utvärderingssammanhang och har därigenom successivt vidareutvecklats. Därför har ovan nämnda skrift (Cronholm & Goldkuhl, 2010) successivt förnyats sedan första versionen 2006. Här föreliggande skrift ska ses som ett komplement till ”Handlingsbara IT-system” (Cronholm & Goldkuhl, 2010). Denna nya kompletterande skrift fokuserar på hur design av IT-systemets interaktion med användare bör gå till. I Cronholm & Goldkuhl (2010) finns metodik för detta i form av en sk interaktionslista samt skärmlayout. I denna nya rapport beskrivs detta istället genom ett samlat dokument ”interaktionsutformning” som innehåller skärmlayout och interaktionsbeskrivning. Denna nya skrift ska ses som ett metodmässigt komplement med fokus just på design av interaktion. Den går att läsa som en självständig rapport, men bör läsas mot bakgrund av den djupare beskrivning av perspektivet handlingsbarhet och dess designmetodik som beskrivs i Cronholm & Goldkuhl (2010). För att denna skrift ska kunna läsas fristående har vissa delar från Cronholm & Goldkuhl (2010) beskrivits på ett kortfattat sätt här. Det gäller framförallt den sk elementarinteraktionsloopen (se kapitel 2 nedan). För full förståelse av det redovisade materialet i denna rapport så rekommenderas förkunskaper om handlingsbarhet enligt Cronholm & Goldkuhl (2010).

Den vidareutveckling som presenteras här har skett både genom teoretiska insatser och genom praktiska utvärderings- och designprojekt; se t.ex Goldkuhl (2009, 2011) och Röstlinger (2011).