Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger Skolverket ut ett stödmaterial. Vilka bilder av arbetet i förskoleklass och vilken styrning av verksamheten framträder i detta material?
I oktober 2014 gav Skolverket ut ett stödmaterial för förskoleklassen med titeln Förskoleklassen: Uppdrag, innehåll och kvalitet (Skolverket, 2014). Enligt Skolverket är syftet med materialet att ”bidra till ökad kunskap om och förståelse för förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med utgångspunkt i skollag och läroplan” (ibid. s. 3).
Stödmaterialet ges ut 16 år efter det att förskoleklassen infördes som en egen skolform. Ett stödmaterial som detta kan ses som en del av den officiella retoriken kring utbildningsinstitutionen. Det kan ses som ett försök att åstadkomma forandrings--‐ processer som ska leda till det bättre. Detta material produceras för lärarna i förskoleklass som är de som ska realisera detta i de pedagogiska praktikerna. Produktionen av ett nytt stödmaterial för förskoleklassen innebär att det skapas en arena för förhandling, om bilden av barnet och vad det är för institution vi har att göra med. Vi behöver veta mer om vad det är för förhandlingar som uppstår och vilken verksamhet man vill åstadkomma.
Syftet med denna artikel är att få kunskaper om vilka bilder av förskoleklassen och vilka styrningsmekanismer som framträder i Skolverkets stödmaterial (2014). För att göra detta har vi använt Foucaults teorier om styrning (governmentality). Vi vill på detta sätt lyfta fram de sätt på vilka förskoleklassen som utbildningsinstitution och förskoleklasslärarna blir föremål för styrning (Davies & Harré, 1990; Foucault, 1991, 2003; Rose, 1999).