liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Quantifying the extended energy efficiency gap: - evidence from Swedish electricity-intensive industries
Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
2015 (Engelska)Ingår i: Renewable & sustainable energy reviews, ISSN 1364-0321, E-ISSN 1879-0690, Vol. 51, s. 472-483Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Energy efficiency is one of the major means of reducing CO2 emissions resulting from industrial use of energy. Both from a societal as well as business perspective it is of great importance to reduce industrial energy end use (EEU). The implementation of energy-efficient technologies as well as increased focus on energy management practices has been stated by previous research to be the two most important methods of improved industrial energy efficiency. To date, however, there are few (if any) studies that have analyzed the proportion of industrial energy savings that derive from implementation of new technology versus from continuous energy management practices. By analyzing substantial data from the Swedish PFE program this paper aims to quantify what previously has been referred to as the extended energy efficiency gap. Results show that about 61% of the analyzed 1254 energy efficiency measures are derived from the implementation of new technology, and the rest stems from management and operational measures. The results presented in this paper are of outmost importance for industrial energy managers and energy auditors as well as industrial associations and policy-makers in order to cost-effectively address these no-regret measures.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2015. Vol. 51, s. 472-483
Nyckelord [en]
Energy management, Energy efficiency gap, Extended energy efficiency gap, PFE, Energy efficiency measures
Nationell ämneskategori
Företagsekonomi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-119842DOI: 10.1016/j.rser.2015.06.012ISI: 000371000900032OAI: oai:DiVA.org:liu-119842DiVA, id: diva2:827325
Forskningsfinansiär
Energimyndigheten
Anmärkning

Funding agencies: Swedish Energy Agency

Tillgänglig från: 2015-06-26 Skapad: 2015-06-26 Senast uppdaterad: 2017-05-21Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Re-viewing industrial energy-efficiency improvement using a widened system boundary
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Re-viewing industrial energy-efficiency improvement using a widened system boundary
2016 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Improved energy efficiency in industry is important for reaching the targets within the EU strategy for increased sustainability. However, energy efficiency is not always prioritised within companies, and the improvement potential remains large. This paradox called an energyefficiency gap is explained by energy-efficiency barriers. The low interest in energy efficiency is also explained by the fact that it is not within companies’ core competences and not perceived as strategic. The public policies aiming at closing the gap have thus far been concentrated on the faster diffusion of energy-efficient technologies. This is not sufficient, and the gap can be extended by including energy management practices. To bridge the extended gap, there is a need to introduce an extended system perspective. The aim of this thesis is to  investigate the industrial energy-efficiency potential and possibilities for reaching this potential using an extended system boundary.

In this thesis, the extended gap was quantified by means of classification of the energy data covering the most electricity-intensive Swedish industrial companies. The results show that technology-related measures represent 61% of energy savings, whereas management-related measures account for 38%. Energy efficiency due to management-related measures can be improved with lower costs. The energy-efficiency potentials for different levels of industrial motor systems were quantified, showing that the highest potential is found in the measures that include personal involvement and the optimisation of routines. This proves that the general approaches based on technological diffusion seem to not be sufficient to solve the energy paradox.

The evaluation of the Swedish energy audit programme for small and medium-sized enterprises (SMEs) proved that there is a lack of energy-related knowledge among SMEs. The implementation rate of measures proposed in the audits is only 54%, while there is also a need to reach the SMEs not covered by the programme. The international study of energy-efficiency potentials did not indicate energy management to be considered by SMEs at all.

To bridge the extended gap, the external experts’ knowledge on how to work with energy efficiency has to stay within companies. For this, there is a need for methods based on longterm orientation as well as a systematic view of complicated processes. The methods should be universal and applied in a particular context. An example of such a method for large industries is presented in this thesis, whereas applying it to SMEs is problematic due to limited resources. Participating in networks for energy efficiency can be a way to initiate energy-efficiency work within SMEs on a continuous basis. Moreover, this thesis shows that there is a need for the development of a common taxonomy for energy data as well as the development of a central portal where energy data can be reported and stored. This would simplify the monitoring of energy end-use, the control of measures implementation and the comparison between processes, companies and sectors.

Abstract [sv]

Förbättrad industriell energieffektivitet är viktig för att nå målen i EU:s strategi för ökad hållbarhet. Att energieffektivisera är inte prioriterat inom företagen och potentialen är därför stor. Denna paradox kallas för energieffektiviseringsgapet och förklaras av hinder för energieffektivisering. Det låga intresset för energifråga beror också på att den inte ligger inom företagens kärnkompetens och inte uppfattas som strategisk. De styrmedel som syftar till att överbrygga gapet har hittills handlat om snabbare spridning av energieffektiv teknik. Detta är inte tillräckligt och gapet kan utvidgas genom att inkludera energiledningsåtgärder. För att överbrygga det utvidgade gapet behövs ett utvidgat systemperspektiv. Syftet med denna avhandling är att undersöka den industriella energieffektiviseringspotentialen och möjligheter för att nå den genom att utvidga systemgränsen.

I denna avhandling kvantifierades det utvidgade gapet med hjälp av kategorisering av energidata som inkluderar de mest elintensiva svenska industriföretagen. Resultaten visar att teknikrelaterade åtgärder utgör 61% av energibesparingar medan energiledningsrelaterade åtgärder står för 38%. Dessutom kan energieffektivisering genom energiledningsrelaterade åtgärder förbättras med lägre kostnader. Energieffektiviseringspotentialer för olika nivåer av industriella elmotorsystem kvantifierades och det visar sig att den högsta potentialen ligger i de åtgärder som inkluderar personaldeltagandet och optimering av rutiner. Det bevisar att de vanliga metoder som baseras på tekniska lösningar inte till fullo kan lösa energiparadoxen.

Utvärderingen av det svenska energikartläggningsprogrammet för små och medelstora företag (SMF) som gjordes i denna avhandling visar en brist på kunskap inom energiområdet bland de företagen. Implementeringsgraden av åtgärder föreslagna i kartläggningar står för endast 54%, medan det också finns ett behov av att nå de SMF som inte omfattas av programmet. En internationell studie av energieffektiviseringspotentialen i SMF indikerade att energiledning inte prioriteras bland dessa överhuvudtaget.

För att överbrygga det utvidgade gapet måste externa kunskaper om hur man arbetar med energi stanna inom företagen. För detta behövs metoder som baseras på långsiktighet och systematisk syn på komplicerade industriella processer. Metoderna bör vara universella och tillämpas i en särskild kontext. Ett exempel på en sådan metod för stora företag presenteras i avhandlingen men att tillämpa den på SMF är problematiskt på grund av begränsade resurser. Deltagandet i nätverk för energieffektivisering kan vara ett sätt att initiera energiarbetet inom SMF på en kontinuerlig basis. Dessutom bevisar avhandlingen ett behov av skapandet av en gemensam taxonomi för energidata samt av en central portal där data kan rapporteras och lagras. Detta skulle förenkla övervakning av slutenergianvändning, kontroll av åtgärdsimplementering samt jämförelse mellan processer, företag och branscher.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. s. 105
Serie
Linköping Studies in Science and Technology. Dissertations, ISSN 0345-7524 ; 1797
Nationell ämneskategori
Energisystem Annan naturresursteknik Byggproduktion Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap Miljöledning
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-132777 (URN)10.3384/diss.diva-132777 (DOI)9789176856666 (ISBN)
Disputation
2016-12-20, ACAS, building A, Campus Valla, Linköping, 10:15 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2016-11-24 Skapad: 2016-11-24 Senast uppdaterad: 2019-10-29Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(832 kB)117 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 832 kBChecksumma SHA-512
9a3ae716ae4733bffd0d7ea202be1bec17aa0d4c7cc1f4cb1dc02f3f7f8991b7ff1dfa62b7a6e70eb4db9fc5fce8c077e00f40bd274a3d28c3d5f47124ef94a0
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltext

Personposter BETA

Paramonova, SvetlanaThollander, PatrikOttosson, Mikael

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Paramonova, SvetlanaThollander, PatrikOttosson, Mikael
Av organisationen
EnergisystemTekniska högskolanFöretagsekonomiFilosofiska fakulteten
I samma tidskrift
Renewable & sustainable energy reviews
Företagsekonomi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 117 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 258 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf