Denna rapport är en redovisning av ett två och en halv månader långt forskningsprojekt finansierat av Tillväxtverket i form av Winnet Östergötland samt Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet i samverkan med Hela Sverige ska leva Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Det specifika uppdraget för denna rapport är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Denna rapport fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling utifrån de LEA-processer som varit igång under 2011–2015. Social och ekologisk hållbarhet i form av att lokalisera ekonominer är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten). Över 300 sidor rapporter har skrivits. Över 100 konstruktiva förslag. Över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget. Alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.

En sammanfattning av resultaten är att skillnaderna i utbildningsnivå är stor, till kvinnors fördel. Även löneskillnaderna mellan könen är stora på landsbygden, männen tjänar runt 70 000 kronor mer i årsinkomst i genomsnitt. Löneskillnaden påverkas också av lönelägena i olika sektorer (vård respektive industri). Män äger i större utsträckning mark, hus och företag, och arbetar heltid i högre grad. Allt detta påverkar snedställdheten som också syns nationellt. Byalag är ofta dominerade av män, men LEA har gjorts av många kvinnor. Det är en mycket stor andel landsbygdsbor som pendlar ganska långt (över 30 km) till jobb varje dag. På landsbygden finns personer som jobbar med ekologiskt hållbart entreprenörskap, så kallat ekoprenörskap, dessa är ofta kvinnor (närproducerad/ekologisk mat, turism, hantverk). Den trend av gröna vågen som kan iakttas nationellt i olika sammanhang är nästan enbart kopplad till expansion av stadsnära landsbygd, 25 km från större stad med cirka 100 000 invånare, medan resten av landsbygden inte märker av denna trend.

Arbetet med LEA på landsbygden aktualiserar både ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor. I denna rapport koncentreras analysen kring en aspekt av den sociala hållbarheten, nämligen jämställdhet. Det mycket rika material och fylliga processer som LEA gett upphov till i Östergötland de senaste tre åren finns som underlag, ett underlag som går att undersöka vidare i andra former av studier. En utvidgad analys av detta nationellt unika arbete med LEA i Östergötland, till att inkludera hela LEA-arbetet, rekommenderas starkt eftersom erfarenheterna är oerhört värdefulla för att skapa en levande landsbygd. LEA ger nämligen:

• Överblick som sammanfattar bygdens tillgångar
• Uppvärderar den lokala kunskapen
• Sätter igång en framtidsinriktad kreativ utvecklingsprocess
• Höjer kompetensnivån på landsbygden vilket skapar mer jämbördig kommunikation med politiker och tjänstemän

De förslag till policy som faller ut från denna rapport är att LEA borde användas som ett landsbygdsutvecklingsredskap eftersom det synliggör tillgångar på mindre orter samt skapar en mobiliserande process till nytta för både jämställdhet och hållbarhet. Anställningar, utbildningar och forskningsresurser kunde tillställas ett arbete med LEA över hela landet för att kraftsamla landsbygdens tillgångar samt hitta alternativa utvecklingsvägar bort från en entydig urbanisering. LEA är här ett konkret och billigt verktyg med mycket god utväxling av satsade resurser.