Vad menas med folkbildning? Den korta men mångbottnade frågan utgör stommen i denna bok. Folkbildningsverksamheter, i form av studiecirklar och folkhögskolekurser, samlar årligen stora delar av Sveriges befolkning. Eftersom folkbildningen anses ha stor betydelse för demokratin i landet ges den ett betydande statsbidrag. Men folkbildning förstås ofta också som något mer än en beteckning på det avgränsade område som staten beviljar anslag. Begreppet kan laddas med en rad olika innebörder. Det kan dyka upp när någon försöker beskriva ett kunskapsförmedlande TV-program eller en forskare som lyckas göra sig hörd bland allmänheten. Det förekommer när biblioteken och andra kulturinstitutioners samhällsroll kommer på tal.
I boken presenteras fyra forskares synsätt på folkbildning med syftet att bidra till en diskussion om begreppets innebörder. En rad olika frågor behandlas: Vilka innebörder kan vi spåra hos begreppet så som det används i politik och folkbildningsverksamhet? Hur kan man tänka kring folkbildning som studieobjekt i forskning? Hur kan forskare inom dagens akademiska system, med dess fokus på artikelproduktion för smala prestigefyllda internationella tidskrifter, förhålla sig till folkbildning som ideal? Hur kan vi förstå skönlitteraturens betydelse för folkbildningen?
Boken vänder sig till forskare, folkbildare, studenter och andra som har ett intresse för folkbildning.