liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Genetic counsellors in Sweden: their role and added value in the clinical setting.
Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för cellbiologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Klinisk patologi och klinisk genetik.
CLINTECH, Obstretrics and Gynaecology, Karolinska Institute, Solna, Sweden.
Department of Applied Health Genetics, Plymouth University, Plymouth, UK.
2016 (Engelska)Ingår i: European Journal of Human Genetics, ISSN 1018-4813, E-ISSN 1476-5438, Vol. 24, nr 3, s. 350-355Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Genetic testing is becoming more commonplace in general and specialist health care and should always be accompanied by genetic counselling, according to Swedish law. Genetic counsellors are members of the multi-disciplinary team providing genetic counselling. This study examined the role and added value of genetic counsellors in Sweden, using a cross-sectional on-line survey. The findings showed that the genetic counsellors added value in the clinical setting by acting as the 'spider-in-the-web' regarding case management, having a more holistic, ethical and psychological perspective, being able to offer continuous support and build a relationship with the patient, and being more accessible than medical geneticists. The main difference between a genetic counsellor and medical geneticist was that the doctor had the main medical responsibility. Thus genetic counsellors in Sweden contribute substantially to the care of patients in the clinical genetic setting.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Nature Publishing Group, 2016. Vol. 24, nr 3, s. 350-355
Nationell ämneskategori
Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi Samhällsfarmaci och klinisk farmaci Omvårdnad Etik Övrig annan medicin och hälsovetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-125896DOI: 10.1038/ejhg.2015.110ISI: 000370469500011PubMedID: 26014428OAI: oai:DiVA.org:liu-125896DiVA, id: diva2:909535
Anmärkning

Funding agencies:  Department of Clinical Pathology and Clinical Genetics; Department of Clinical and Experimental Medicine, Linkoping University, Linkoping, Sweden

Tillgänglig från: 2016-03-07 Skapad: 2016-03-07 Senast uppdaterad: 2023-04-28Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Improving Access and Quality of Genetic Counselling in Clinical Care in Sweden: The Value of eHealth Solutions and a Validated Outcome Measure
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Improving Access and Quality of Genetic Counselling in Clinical Care in Sweden: The Value of eHealth Solutions and a Validated Outcome Measure
2023 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Genetic counselling is increasingly important for investigations into hereditary diseases in the field of clinical genetics. The increase in demand is due to the discovery of more genetically caused diseases, increased complexity and awareness of genetic testing. However, access to genetic counselling is limited worldwide, as in Sweden, and not always offered as needed, because there is a lack of trained professionals, such as genetic counsellors and geneticists. Additionally, genetic counselling is difficult to evaluate as there is no validated quality measure for genetic counselling in Swedish. This work investigates important factors for improving access to and quality of genetic counselling in Sweden.

The studied factors include such as the genetic counsellors, the use and implementation of eHealth technology, and the possibility to evaluate these areas using a valid outcome measure in Swedish. This dissertation consists of four studies. The first is a questionnaire study that found that genetic counsellors in Sweden play an integral role in patient care and access, and provide quality patient support throughout the clinical encounter. However, it also found that there was a lack of trained genetic counsellors and that they were overly burdened with administrative work, such as sample handling, billing and making appointments. This reduced the genetic counsellors’ time spent directly with patients, thus hampering patient access. The second study investigated healthcare professionals’ pre-pandemic perceptions of using a specific eHealth technology providing genetic counselling via video or telephone, termed telegenetic counselling (TGC) throughout this dissertation. Findings showed that TGC was considered appropriate, believed to increase patient access and autonomy, and improve patient care. Yet, the healthcare professionals expressed some reluctance and identified many barriers to using TGC, such as the lack of evidence, and anticipated issues with technology and resources. Nevertheless, taking place during the COVID-19 pandemic, the third study investigated the feasibility of rapid implementation of TGC in a real, clinical context. Both healthcare professionals and patients found TGC acceptable, useful and satisfactory, and TGC also improved access to genetic counselling during the pandemic. The implementation of TGC proved effective in regards to the overall goal of genetic counselling: increased patient empowerment after genetic counselling. This was measured by the newly adapted patient-reported outcome measure in genetic counselling in Swedish, the GCOS-24swe. The fourth study performed a psychometric evaluation of the GCOS-24swe and showed validity, reliability, and responsiveness of the outcome measure. Therefore, the GCOS-24swe provides a useful clinical quality measure to inform developments in genetic counselling practice, individualised patient care, and evaluation of implementation efforts in Sweden. Finally, a synthesis of these research findings results in a suggested implementation strategy for TGC in the clinical context. In summary, this dissertation identifies ways to improve the access to and measure the quality of genetic counselling in Sweden.

Abstract [sv]

Klinisk genetik utreder personer för olika ärftliga sjukdomar. Genetisk vägledning är en viktig del i denna process. Genetisk vägledning innebär information och stöd till personer under utredning, för att hjälpa dem förstå och fatta beslut om olika saker, t.ex. genetisk testning. Genetisk vägledning sker främst genom samtal som ska vara anpassade till personens behov och målet är att stärka personen i sin egen situation.

Efterfrågan på genetisk vägledning är högre än tillgången, och det råder brist på utbildade genetiska vägledare i Sverige. Ett alternativ för att nå fler personer i behov av genetisk vägledning kan vara att erbjuda samtalen med hjälp av eHälsa. Besöken genomförs digitalt på distans via video eller telefon. Behovet av detta blev särskilt påtagligt under COVID-19-pandemin. Sveriges befolkning är vana vid internet och använder redan många tekniska lösningar i vardagen. Men forskning har tidigare visat att det är svårt att införa nya lösningar i sjukvården, inklusive genetisk vägledning på distans. Det är också viktigt att kunna mäta kvaliteten på vården, inklusive genetisk vägledning, för att veta om effekterna är bra. Det är dock svårt eftersom det saknas mått för detta på svenska. Den här forskningen undersökte därför hur tillgång och kvalitet på genetisk vägledning i Sverige kunde förbättras. Det gjordes bl.a. genom att studera de genetiska vägledarna, användning och införandet av eHälsa i Sverige, och utveckla en enkät på svenska för utvärdering av genetisk vägledning.

I den första studien fann vi att genetiska vägledare i Sverige ökade tillgängligheten för patienter. Men detta kunde bli ännu bättre, då de genetiska vägledarna var överbelastade med administrativa uppgifter och önskade mer tid för patientkontakt. I den andra studien intervjuades vårdpersonal, som visade sig vara både positiva och tveksamma till att använda distansbesök istället för att ses fysiskt. Vårdpersonalen önskade först att det fanns bevis och resurser på plats för att distansbesöken skulle fungera. Sedan kom COVID, och distansbesök infördes snabbt på kliniken. Utvärderingen visade gott resultat för distansbesöken under COVID-pandemin. Deltagande patienter och vårdgivare upplevde att besöken på distans behövdes och att de var nöjda med dem. Samtidigt togs en enkät fram på svenska för att mäta effekterna av den genetiska vägledningen hos patienter. Den kallas GCOS-24swe, och har visat god kvalitet. Utvärderingar med GCOS-24swe har visat på god effekt av distansbesöken för genetisk vägledning. Sammanfattningsvis visade resultaten från studierna att det går att förbättra tillgången till och säkerställa kvaliteten på genetisk vägledning i Sverige.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023. s. 97
Serie
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 1834
Nyckelord
Genetic counselling, Empowerment, Outcome measures, eHealth, Implementation
Nationell ämneskategori
Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-193290 (URN)10.3384/9789179295943 (DOI)9789179295936 (ISBN)9789179295943 (ISBN)
Disputation
2023-06-01, Berzeliussalen, Building 463, Campus US, Linköping, 13:00
Opponent
Handledare
Anmärkning

Funding agencies: Region Östergötland (Strategy area: Healthcare and welfare, Centre for Diagnostics, Department of Clinical Genetics, Centre for Rare Diseases, Southeast), FORSS, Linköping University (Faculty of Medicine and Health Sciences, Department of Health, Medicine and Caring Sciences)

Tillgänglig från: 2023-04-28 Skapad: 2023-04-28 Senast uppdaterad: 2023-05-05Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMed

Person

Pestoff, Rebecka

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Pestoff, Rebecka
Av organisationen
Avdelningen för cellbiologiMedicinska fakultetenKlinisk patologi och klinisk genetik
I samma tidskrift
European Journal of Human Genetics
Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomiSamhällsfarmaci och klinisk farmaciOmvårdnadEtikÖvrig annan medicin och hälsovetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 605 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf