Inom akademi, industri och offentlig sektor – i stort sett överallt i samhället – finns en övervikt av män i ledande positioner. Det sker visserligen en förändring – men en långsam sådan . Kan man knuffa på denna långsamma förändring? Svaret är förstås ja. Det finns många olika slags knuffar som antingen har iscensatts eller kan komma att iscensättas. Ledarutvecklingsprogrammet AKKA, som 60 kvinnor vid Lunds universitet vid det här laget haft förmånen att delta i, är just en sådan knuff. Förutom direkta effekter som ett ökat antal kvinnor i olika ledningspositioner inom Lunds universitet har satsningen haft andra påtagliga, om än inte enkelt kvantifierbara, effekter såsom: nätverksbyggande, självförtroendevinster, synliggörande av kvinnliga forskare och lärare vid LU, och inte minst igångsättandet av djupare diskussion och reflektion kring ledarskap hos ett stort antal kvinnor – vilket har potential att inte bara ge fler men också (ännu) bättre kvinnliga ledare.

Men föreliggande text handlar om en annan möjlig knuff, nämligen möjligheten att utnyttja digitala miljöer för att ur ett genusperspektiv, och med sikte på studenter, arbeta med rollmodeller, förebilder och kulturella föreställningar. Temat kan beskrivas som framåtsyftande i två avseenden: Det tar fasta på (i) de framtida ledarna – de yngsta akademikerna, och (ii) ’edge’-teknologi i form av digitala/virtuella miljöer och karaktärer – och frågar vad man kan åstadkomma med sådan teknologi när det gäller rollmodeller, kulturella bilder/föreställningar och förebilder.