Andelen barn och ungdomar som erhåller diagnosen autismspektrumtillstånd har ökat stort under de senaste 20 åren, en ökning som förväntas hålla i sig. Statistik påtalar att en procent bland svenska barn och ungdomar får diagnosen. Barn och ungdomar som diagnostiseras med autismspektrumtillstånd är i stort behov av en familj och en omgivning som engagerar sig och utgör ett gott stöd, för att barnet ska uppnå så hög funktionell nivå som möjligt. Därför är det av stor vikt att identifiera den emotionella process som föräldrar upplever då de har ett barn med diagnosen autismspektrumtillstånd. Med en ökad förståelse för föräldrarnas situation skulle deras resurser kunna tillvaratas och stärkas ytterligare.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva den emotionella upplevelsen av att vara förälder till ett barn med diagnosen autismspektrumtillstånd.

Metod; En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn hade fått diagnosen autismspektrumtillstånd. Dataanalys gjordes med hjälp av konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Antalet informanter som inkluderades var nio föräldrar, varav ett föräldrapar. Detta resulterade i åtta intervjuer.

Resultat; Studiens resultat ledde fram till en övergripande rubrik som benämndes Emotionell anpassning. Tre kategorier togs fram, vilka var Kaos, Skapa Mening och Navigera. Kategorierna bestod av elva subkategorier. Föräldrarna beskrev hur deras föräldraskap bestod av en emotionell anpassning som aldrig riktigt nådde ett slut utan den fortgick i takt med att barnet växte.

Konklusion; Det är viktigt att låta föräldrarna bearbeta de emotionella upplevelserna på ett bra sätt för att de ska kunna gå vidare på ett så funktionellt sätt som möjligt. Ett komplement till föräldrastödet skulle då vara att väga in den emotionella processen tillsammans med en tanke om en existerande krisreaktion.