Tidigare forskning pekar på en tydlig brist på källkritisk undervisning i grundskolans tidigare år. Anledningen till detta anges bland annat vara lärares bristande ämneskunskaper och avsaknad av källkritiska läromedel. Ansvaret för den källkritiska undervisning läggs ofta på fokusbibliotekarier, då dessa anses inneha specifik ämneskompetens. Dock saknas det fokusbibliotekarier på många av Sveriges skolor. Med denna forskning som grund har vi undersökt viktiga element för utveckling av den källkritiska undervisningen.

Med en trianguleringstanke valde vi att utföra en kvalitativ studie utifrån ett elev-, pedagogoch läromedelsperspektiv, där vår tolkning av elevernas tankestrategier låg till grund för vår analys och våra slutsatser kring undervisningsmetoder och läromedel. Dessa tre perspektiv ansågs viktiga eftersom undervisningssammanhanget är beroende av de tre aktörer. Datainsamlingen skedde genom tre metoder; fokusgruppssamtal med elever i årskurs F-3, intervjuer med tre fokusbibliotekarier och textanalys av fyra källkritiska läromedel, vilka gav oss en bredare förståelse för området.

Resultatet av vår forskning synliggjorde tre centrala teman kring yngre barns tänkande. De tänker konkret, utifrån sina erfarenheter och tidigare kunskaper. Fokusbibliotekariernas resonemang kring viktiga komponenter i den källkritiska undervisningen resulterade i fyra centrala teman; behovet av källkritisk undervisning i F-3, kollegialt samarbete, didaktiska utmaningar samt möjliga arbetsmetoder. Med grund i barnens kritiska resonemangsförmåga och fokusbibliotekariernas undervisningserfarenheter analyserade vi läromedlen utifrån väl övervägda teman; ämneskoppling, konkreta verktyg och elevnära innehåll, med hänvisning till elevernas tankestrategier.

För att möjliggöra en utvecklad källkritisk undervisning i årskurs F-3 anser vi att samtliga teman bör beaktas och involveras i ett kontextuellt sammanhang. I syftet att synliggöra effekten av en sådan undervisning behövs dock ytterligare studier.