Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur kunnandet att skriva berättelser kan bli undervisningsbart. Detta belyses ur två infallsvinklar, svenskdidaktiskt och metodologiskt. Avhandlingens empiriska underlag består av elevintervjuer, filmade lektioner, elevtexter, fältanteckningar, mötesprotokoll och reflektionsanteckningar som samlades in under genomförandet av en Learning study om berättelseskrivande i årskurs 3 och 4. I en Learning study undersöker en forskargrupp, med forskande lärare, iterativt hur undervisningen kan läggas upp för att eleverna ska utveckla ett avsett kunnande.

Med hjälp av narratologi, fenomenografi och variationsteori analyserades elevers kunnande, elevers lärande och undervisningen. Resultatet visar att när kunnandet att skriva berättelser ska göras undervisningsbart, behöver eleverna få möjlighet att urskilja (a) vad ett läsarperspektiv innebär samt (b) hur berättelsers struktur kan byggas upp med problem och lösning. Dessa båda aspekter specificeras i några andra aspekter, till exempel det utrymme olika delar i berättelsen får samt övergångarna mellan berättelsens ingående delar. I den här avhandlingen analyseras också hur lärares erfarenhetsbaserade kunskap samverkar med variationsteori i en Learning study, med utgångspunkt i Polanyis begrepp tyst kunskap och teoretiska resonemang om hur erfarenhet påverkar hantering, tolkning och bedömning av yrkesspecifika situationer. Resultatet visar att när lärares erfarenhet och variationsteorin kombineras i en iterativ modell finns förutsättningar för en kunskapsgenererande forskningsprocess. Lärarnas erfarenhetsbaserade kunskap påverkar valet av forskningsområde och gör att fokus riktas mot relevanta delar i analysprocessen. Variationsteorin bidrar med teoretiska redskap i analysen och leder till att lärandeobjektets innebörd och synliggörande är i fokus i hela processen.

The purpose of this thesis is to add knowledge about how the knowing of storywriting can be made teachable. This question will be addressed from two points of view: a subject-knowledge perspective and a methodological perspective. The data consists of student interviews, student stories, video-recorded lessons, field notes, meeting minutes and reflective notes collected during a Learning Study about story-writing with 9- and 10-year-old students. In a Learning Study a research group, made up of teacher researchers, investigated iteratively how the teaching can help students to develop a particular knowing. Students’ knowing, students’ learning and the instruction was analyzed using narratology, phenomenography and Variation Theory. The results show that in order to make the knowing of storywriting teachable, students need to be able to discern two main aspects: (a) seeing the story from the reader’s perspective and (b) discerning that a story is built up by problems and solutions. These two aspects consist of some other aspects, such as duration and connections between different parts of the story. The methodological issue is addressed by analyzing how teachers’ practice-based knowledge interacts with Variation Theory in a Learning Study. Polanyi’s concept of ”tacit knowledge” and other theoretical concepts of practice-based knowledge were used in the analysis. The results show that combining teachers’ experiences and Variation Theory in an iterative research model creates good conditions for a knowledge-generating process. Teachers’ practice-based knowledge affects the choice of research questions, and puts the focus on relevant parts of the data. Variation Theory brings theoretical tools to the analysis, and ensures there is a focus on the object of learning throughout the process.