liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att snickra medborgarskap?
Åbo Akademi, Åbo, Finland.
2015 (Swedish)In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 18, no 2, p. 219-232Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Syftet för artikeln är att studera snickrandets medborgarskap som det tar sig uttryck i det sociala umgänget på en snickarkurs för seniorer inom institutionaliserad folkbildning i Finland (kallat «kansalaisopisto» på finska, «medborgarinstitut» på svenska). Folkbildning anses bidra till en fungerande demokrati genom sina kollektiva och deltagarorienterade verksamhetsformer och sitt innehåll. Målet med artikeln är att bidra med kunskap om hur detta ideal förverkligas och hur deltagandet i verksamhet inom den institutionaliserade folkbildningen kan förstås som uttrycksformer för medborgarskap. Studien har utförts som en etnografisk fältstudie med forskaren som en av deltagarna på kursen. Kursen pågick under 15 veckor, tre gånger i veckan. Gruppen består av tolv män och en kvinna i åldrarna mellan 60 och 80 år. Forskaren har strävat efter att bli en del av gruppen på dess villkor och att analysera och tolka verksamheten utgående från dess egna utgångspunkter. Snickrandet bland seniorerna i denna studie organiseras som en arbetsgemenskap. I denna gemenskap kan man agera som medborgare utgående från en gemensam värdegrund. Dessa värderingar tar sig uttryck som en strävan mot att uppfylla ett skötsamhetsideal för att kunna upprätthålla en handlingsberedskap som produktiv medborgare.

Abstract [en]

The purpose of this article is to study how the social interactions exhibited at a woodworking course for seniors within institutionalized popular education in Finland («kansalaisopisto» in Finnish, «medborgarinstitut» in Swedish) contribute to the participants' conceptualization of their citizenship. Popular education is considered to contribute to a functioning democracy through its collective and participant-centered activities and content. The aim of the article is to shed some light on how this ideal is realized and contribute knowledge about how participation in institutionalized popular education can be understood as an expression of citizenship. The study was conducted as an ethnographic field study with the researcher as a participant in the course. The course was held three times a week for 15 weeks. The participants consisted of 12 men and a woman between the ages of 60 and 80. The researcher aspired to become a part of the group in order to clarify what goes on in the course through thick descriptions relying on neither going native nor mimicking them. The seniors organize their woodworking in the course as a work community. Within this community, it is possible to act as a citizen in relation to shared basic values. These values are an aspiration to live up to ideals of conscientiousness and diligence in order to remain ready to act as a productive citizen.

Place, publisher, year, edition, pages
Högskolan i Borås, 2015. Vol. 18, no 2, p. 219-232
Keywords [en]
democracy, citizenship, popular education, handicrafts, woodwork, ethnography
Keywords [sv]
demokrati, medborgarskap, folkbildning, hantverk, snickeri, etnografi
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-143179OAI: oai:DiVA.org:liu-143179DiVA, id: diva2:1159039
Available from: 2017-11-21 Created: 2017-11-21 Last updated: 2019-01-02Bibliographically approved
In thesis
1. Att vara och agera medborgare: En etnografisk studie i folkbildande praktiker
Open this publication in new window or tab >>Att vara och agera medborgare: En etnografisk studie i folkbildande praktiker
2018 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Denna avhandlings kunskapsintresse riktas mot relationen mellan folkbildande verksamheters ideal, såsom frihet och jämlikhet, och utformningen av dessa ideal i praktiken. Detta görs genom att utgångspunkten tas i deltagarens perspektiv, med andra ord den part som folkbildningen gör kunskapen eller bildningen tillgänglig för. Mer specifikt riktas intresset mot relationen mellan medborgerlig bildning som ideal och den medborgerliga bildningens uttrycksformer i studiecirkelpraktiker.

Avhandlingens syfte är att bidra med etnografisk förståelse om vilka uttryck för medborgarskap som kan identifieras i institutionaliserade folkbildande praktiker. Avhandlingen utgår från en definition av studiecirklar som arenor där man som deltagare tillsammans med andra utbyter erfarenheter och söker kunskap för att kunna förstå och förändra sina livsvillkor. Medborgarskap i folkbildande praktiker förstås inbegripa både identifikation – att vara – och handling – att agera. Medborgarskap förstås ske i social växelverkan där man möter det olika och överskrider sina privata perspektiv för att ta fasta på gemensamma angelägenheter. För att fånga in medborgarskapet i dess komplexitet och kontextbundenhet formuleras en övergripande forskningsfråga för studien: Vilka uttryck tar sig medborgarskap i studiecirkelpraktiker? Denna forskningsfråga specificeras med hjälp av följande tre frågor: (1) Hur är deltagarna medborgare i studiecirkelpraktikerna? (2) Hur agerar deltagarna medborgare i studiecirkelpraktikerna? (3) Hur överskrids privata perspektiv till förmån för gemensamma angelägenheter i studiecirkelpraktikerna?

Avhandlingens empiri består av etnografiska fältstudier i tre olika folkbildningspraktiker – en seniorsnickarcirkel (13 deltagare), en studiecirkel i filosofi (9 deltagare) och en studiecirkel i engelska (12 deltagare). Datamaterialet består i huvudsak av fältanteckningar som skrivits både under och efter fältarbetet, samt ljudinspelningar av cirkelträffarna. Ambitionen är att belysa de folkbildande praktikerna som de ter sig upplevda i första hand ur ett medborgarskapsperspektiv. De tre ovannämnda praktikerna har valts för att de ska komplettera varandra och belysa olika sidor av den institutionaliserade studiecirkelverksamhetens mångfald. Analysens bärande syfte är att upptäcka det som sagts och gjorts i varje enskild grupp, där och då, och att förmedla detta på ett sätt som utgår från gruppens aktiviteter men också är förståeligt för en utomstående.

Folkbildningens medborgarskap tar sig olika uttryck beroende på hur studiecirkelgruppen förstår sin gemensamma identitet och vad deltagarna strävar efter att göra och uppnå tillsammans. Gemensamt för de tre studerade grupperna är att deltagarna fokuserar på studierna och därigenom enas om vad som ska göras och hur umgänget ska formas. Genom social samvaro och samverkan kan deltagarna söka ny kunskap och fördjupa sig i ett självvalt intresse som fanns redan innan man sökte sig till studiecirkeln. Detta görs i alla tre fallen i grupper som i hög grad består av likasinnade. De tre delstudierna om folkbildningens medborgarskap sammanfattas med hjälp av begreppen identitet, delaktighet och bildningssyn. Detta utmynnar i en diskussion om vilka slag av frihet som folkbildningens medborgarskap består av i ljuset av de tre delstudierna – frihet från, frihet till och tillfällig ofrihet.

I de tre fallstudierna tar sig folkbildningens medborgarskap uttryck som frirum i form av motvikter och andra chanser i relation till deltagarnas tillvaro i övrigt. Studiecirklarna erbjuder med andra ord möjligheter att vara och agera medborgare på alternativa sätt gentemot vad vardagen i övrigt tillbjuder. Samtidigt är det påtagligt att deltagandet i studiecirklarna innebär en förlängning av hur deltagarna uppfattar sig själva. Deltagandet innebär även en fördjupning av ett självvalt intresse som fanns redan innan deltagarna sökte sig till studiecirkeln.

Abstract [en]

This thesis is directed towards examining the relation between the ideals of Nordic popular education, such as freedom and equality, and the expressions of these ideals in the popular education practices. This was explored by conducting a study that assumed the perspective of the participant (i.e. the party for which popular education is making knowledge and education accessible). More specifically, the interest of this thesis is aimed towards the relationship between citizenship education as an ideal and the expressions of citizenship education in study circle practices.

The purpose of this thesis is to contribute ethnographic knowledge about what expressions of citizenship can be identified within institutionalised popular education practices. The thesis draws upon a definition of study circles as arenas where the participants exchange experiences and explore knowledge concurrently with others in order to understand and change their living conditions. Citizenship in popular education practices is understood to consist of identification (i.e. being) and deeds (i.e. acting). Citizenship in this context takes place in social interactions where differences are encountered and private issues are translated into public concerns. In order to capture citizenship in its complexity and contextuality, an overarching research question was formulated for the present study: What expressions does citizenship take in study circle practices? This research question was specified through the following three questions: (1) How are the participants being citizens in study circle practices? (2) How are the participants acting as citizens in study circle practices? (3) How are private perspectives transcended in favour of common concerns in the study circle practices?

This ethnographic study was conducted examining three different popular education practices: a senior carpenter circle (13 participants), a philosophy study circle (9 participants) and an English study circle (12 participants). The data mainly consist of field notes, written during and after the fieldwork, and audio recordings of the meetings. The ambition was to illuminate popular education practices as observed first-hand from a citizenship perspective. The three mentioned practices were chosen to complement each other and to shed light on the different sides of the multitude of institutionalised study circle practices. The overarching aim of the analysis was both to explore what was said and done in each study group and to portray these data in a manner that at once accurately derives from the activities in the group and is still understandable to an outsider.

The citizenship of popular education is expressed in different ways depending on how the study groups perceive their shared identity and what the participants strive to accomplish together. In all three groups, the participants orient themselves and the practices of their groups towards their studies and thereby agree on what the group is supposed to be doing and how the socialising should take place. Through social interaction and cooperation, the participants gain new knowledge and deepen interests already chosen before entering the study circles. In all three cases, this was made possible because the groups consisted to a high degree of likeminded participants. The findings of the three studies are summarised and categorised through the notions of identity, involvement (delaktighet) and view on education (bildningssyn). This is developed into a discussion of different kinds of freedom within the citizenship of popular education in light of the three field studies—freedom from, freedom to and a temporary lack of freedom.

In the three field studies, the citizenship of popular education is expressed as counterweights and second chances in relation to the everyday lives of the participants at large. The study circles provide opportunities to be and act as citizens in alternative ways than everyday life makes possible. At the same time, participation in the study circles reinforce already existing perceptions the participants have of themselves. Participation also contributes to the deepening of interests already chosen before the participants sought out the study circles.

Place, publisher, year, edition, pages
Åbo Akademi, 2018. p. 82
Keywords
Popular education, liberal adult education, study circle, citizenship, ethnography, Folkbildning, fritt bildningsarbete, studiecirkel, medborgarinstitut, medborgarskap, etnografi
National Category
Learning Ethnology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153612 (URN)9789521236495 (ISBN)9789521236501 (ISBN)
Opponent
Supervisors
Available from: 2019-01-02 Created: 2019-01-02 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Link to publication

Search in DiVA

By author/editor
Turunen, Annika
In the same journal
Nordisk kulturpolitisk tidskrift
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 71 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf