Sammanfattning Syftet med denna kvantitativa uppsats var att undersöka om det finns något samband mellan elevers läsvanor och det betyg de får i svenska i år 9? Jag valde att i min teoridel utgå från sju centrala begrepp; läsningens olika dimensioner, ”reading literacy”, god läsmiljö, läsning och självbild, motivation och läsning, skillnader mellan pojkars och flickors läsning och betyg.
Data insamlades med hjälp av enkäter. De läsmedier som störst andel pojkar uppgav att de läste varje dag var bloggar, dagstidningar och skönlitteratur. Flickorna uppgav att de läste bloggar och dagstidningar varje dag. Jag undersökte huruvida läsning eller attityd till läsning påverkar betygen mest. Det framkom i min undersökning att det fanns ett signifikant samband mellan elevers läsvanor och betyget de får i svenska i år 9, att elever som läser ofta också har ett högre betyg i svenska i år 9. I analysen var attityd inte en signifikant prediktor. Detta innebär sannolikt att attityden till läsning kommer till uttryck i mängden läsning som elever ägnar sig åt.
Jag fann att flickorna hade något mer positiv attityd till läsning jämfört med pojkar men denna skillnad var inte signifikant. Det framkom att flickornas medelvärde vad gäller hur ofta de läser var något högre än pojkarnas men gruppjämförelsen visade inte på någon signifikant skillnad.
Mina resultat visar att det är viktigt att elever läser på fritiden för att öka möjligheterna till högre betyg i svenska i år 9. För att öka läslusten hos eleverna kan skolan utgå ifrån de olika medier som eleverna använder sig av på fritiden.