liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kunskapsutveckling som etablering: om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion
Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten presenterar resultatet av en närstudie av ett projekt som bedrivits vid Enheten för integration och etablering på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Studien har bedrivits genom följeforskning med etnografiska drag, där forskaren på nära håll följt projektets genomförande. Projektet som undersöktes hette ”I centrum av etableringen” och hade två parallella syften:

  1. 1 Att i nära samarbete med myndighetens målgrupp bedriva kunskapsutveckling om deltagares upplevelser av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, och
  2. 2 Att fungera som en etableringsinsats för de fyra nyanlända invandrare som rekryterades att delta i projektet.

Projektets första syfte utgick från ett upplevt behov av kunskap om hur deltagare i etableringsuppdraget uppfattar sin situation och Arbetsförmedlingens insatser. Målsättningen var att genom en intervjustudie skapa kunskap som utgick från ett tydligt deltagarperspektiv. Fyra deltagare från etableringsuppdraget rekryterades för att genomföra undersökningen och ambitionen var att dessa skulle ges inflytande och kontroll över arbetet, utan att påverkas av ett organisationsperspektiv. De huvudsakliga lärdomarna från projektet i termer av målgruppsinvolvering i kunskapsutveckling kan sammanfattas här:

  • Den kunskap som skapas i samarbete mellan myndighet och målgrupp har potential att skapa en för organisationen ny och okonventionell kunskap som skiljer sig från annan kunskapsproduktion inom organisationen. Se sida 55, 71-73.
  • En förutsättning för att skapa för organisationen unik kunskap är att deltagarna ges hög grad av kontroll över de aspekter av studien som har med frågeformulering, perspektivval och tolkning att göra. Se sida 66-68.
  • Om representanter för målgruppen agerar intervjuare i en undersökning av målgruppens upplevelser kan det ha fördelen att svaren blir mer djupgående och nyanserade, framförallt om det innebär att språkbarriärer i intervjusituationen kan undvikas. Se sida 54-55, 61.
  • Kunskapsutveckling i samarbete innebär en balansgång mellan organisatoriskt ledarskap och deltagarkontroll i arbetsprocessen. Se sida 66-68.
  • Eftersom den kunskap som skapas kan vara av annan karaktär än konventionella kunskapsprodukter inom organisationen kan det vara en utmaning att ta emot och hantera den kunskap som produceras. Se sida 73-75.
  • Kunskapsutveckling i samarbete kan vara mer tids- och arbetskrävande än konventionella forskningsprojekt. Se sida 67, 70.

Genom att projektet lyckades medge en jämförelsevis hög grad av deltagarkontroll i arbetsprocessen skapades en kunskapsprodukt med ett tydligt deltagarperspektiv. Förutsatt att detta är vad som efterfrågas kan projektet därför ses som ett lyckat exempel på kunskapsutveckling i samarbete. Samtidigt uppstod vissa svårigheter som hade att göra med att planeringen och strukturen i projektet inte var helt anpassad till de individer som rekryterades för att genomföra arbetet. Detta påvisar vikten av att på förhand överväga behoven och rollerna i projektet, liksom vilka aspekter av arbetet som kan medge en högre grad av styrning/ledarskap utan att deltagarperspektivet äventyras. Eftersom projektet varit nyskapande och ovanligt inom det svenska myndighetsväsendet är det dock förståeligt att det varit svårt att på förhand bedöma hur balansen mellan deltagarkontroll/egenansvar och styrning/ ledarskap skulle avvägas.

Också som etableringsinsats var projektet framgångsrikt och ett halvår efter projektets slut hade samtliga fyra deltagare kvalificerade anställningar inom Arbetsförmedlingen. Genom analysen undersöks hur och varför projektet varit ett stöd i projektmedarbetarnas etablering. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet i termer av etableringsinsats kan sammanfattas på följande sätt:

  • Arbetsplatsförlagda etableringsinsatser kan genom en rad mekanismer stödja en deltagare i att närma sig arbetsmarknaden. Mekanismer som identifierats i projektet var:
  1. Formell arbetslivserfarenhet och formella kompetenser som kan dokumenteras på CV.
  2. Utveckling av deltagarnas professionella kompetenser.
  3. Språkutveckling.
  4. Förståelse för hur ett arbetsmarknadssegment är uppbyggt och hur dess arbetsplatser fungerar (i det här fallet det svenska förvaltningssystemet och myndigheten som arbetsplats).
  5. Etablerande av nätverk och kontakter.
  6. En första ingång till en potentiell arbetsgivare.
  7. Ökat självförtroende hos deltagarna.
  8. Praktiskt stöd i det fortsatta arbetssökandet.

Det är långt ifrån självklart att alla etableringsinsatser ger allt det stöd som listas ovan och projektet I centrum av etableringen kan närmast ses som en form av best practice.

  • En tydlig framgångsfaktor i arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är att arbetsuppgifterna är kvalificerade och av deltagarna upplevs som meningsfulla. Se sida 91-92.
  • Kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är av stor vikt för att stödja deltagare att etablera sig på en arbetsmarknad som motsvarar deras kompetensnivå. Se sida 87, 93.
  • Engagemanget från arbetsgivaren som erbjuder insatsen är av stor betydelse. Se sida 88-89.
  • Mentorskap och handledning framstår som en framgångsfaktor inom kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser. Se sida 98-101.
  • Etableringsinsatsen bör vara tydligt förankrad på arbetsplatsen, där medarbetarnas (liksom deltagarnas) roller och ansvar är tydligt definierade. Se sida 89, 97f.
  • Arbetsgivaren måste vara beredd på att en etableringsinsats inte enbart ger vinster utan samtidigt också kan kräva tid och resurser. Se sida 98-101.

Att alla deltagarna efter projektets slut fick anställning inom Arbetsförmedlingen inbjuder till tolkningen att det avgörande för etableringen var att deltagarna fick en ingång till en arbetsgivare. Detta är otvivelaktigt en viktig aspekt − samtidigt krävdes ett omfattande arbetssökande för de flesta av deltagarna innan de lyckades bli ordinarie anställda inom myndigheten. Att etableringsinsatsen var förlagd inom Arbetsförmedlingen kan alltså inte ensamt förklara det lyckade utfallet.

Teoretiskt är det möjligt att dela upp projektets genomförande i två delar utifrån dess två separata syften, men i praktiken har arbetet fortlöpt som ett enhetligt projekt där de två syftena integrerats som olika aspekter av ett och samma arbete. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet som helhet kan sammanfattas på följande sätt:

  • I projekt med flera syften är det viktigt att det finns en tydlig och meningsfull länk mellan syftena. Se sida 105-106.
  • Ambitioner kopplade till de olika syftena kan kollidera, vilket gör att kompromisser och avvägningar mellan handlingsalternativ måste göras. Se sida 106f. Projekt med flera syften kan innebära att projektledarrollen blir bredare och mer omfattande. Se sida 110.
  • Vid arbetsplatsförlagda etableringsåtgärder framstår matchningen mellan å ena sidan arbetsplatsens behov och arbetsuppgifternas innehåll, och å andra sidan deltagarens kompetens och möjlighet att bidra, som viktig för ett lyckat utfall. Se sida 106.

Projektets två syften kan sägas ha varit väl anpassade till varandra genom att varje syfte för sig bidrog till att det andra syftet kunde uppnås. Det fanns således en förtjänstfull synergi mellan de två syftena. Samtidigt visade det sig att de två syftena ibland stod i konflikt med varandra på ett sätt som gjorde att det ena var tvunget att ges företräde framför det andra. En övergripande lärdom som kan dras är därför att projekt som bedrivs med parallella syften bör vara utformade så att de positiva synergieffekterna överskrida potentiella konflikter mellan syftena.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. , p. 121
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2017:6
Keywords [sv]
Invandrare, Arbetsmarknad, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-143867Libris ID: 22460336ISBN: 9789176853771 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-143867DiVA, id: diva2:1169016
Available from: 2017-12-22 Created: 2017-12-22 Last updated: 2018-02-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Kunskapsutveckling som etablering: Om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion(2093 kB)80 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2093 kBChecksum SHA-512
76375097faf48407a7e1bbbc6d4d2584a38f0f38991d88a494a04d4c6caf806ac8f95364d43c169d393e585a00703f3609c516527a297e18702af1077648a90c
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Eriksson, Erik

Search in DiVA

By author/editor
Eriksson, Erik
By organisation
Centre for Municipality Studies – CKSFaculty of Arts and Sciences
Public Administration Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 80 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1034 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf