Den här studien syftar till att undersöka vilka diskurser som produceras genom pedagogernas yttranden till barn och vilka könsnormer som dessa förmedlar. Datainsamlingen sker genom en icke-deltagande observation med ett strukturerat observationsschema, för att se och dokumentera diskursiva mönster. Här registreras pedagogers språkliga bemötande av barn, inklusive det verbala språkets riktning (till enskilt barn eller barngrupp) och eventuella språkliga skillnader i tal med pojkar respektive flickor, exempelvis öppna och slutna frågor samt uppmaningar (tillsägelser). Observationerna sker morgnar och förmiddagar mellan kl. 07.30-12.30, sammanlagt ca 14 timmars observationstid fördelat på två dagar. Datamaterialet delas upp i två kategorier, där varje kategori innebär ett diskursivt antagande: "Pojkar och flickor är olika" samt "Pojkar och flickor är lika". Resultatet från första diskursen visar att pojkar tilltalas dubbelt så många gånger som flickor i stora barngrupper (fler än sex barn). I liten barngrupp (tre till fem barn) tilltalas pojkarna 22 av 41 gånger och flickorna 19 av 41 gånger, men pojkar får huvudsakligen slutna frågor medan flickor får öppna frågor. I grupper med två barn plus pedagog tilltalas pojkar 8 av 13 gånger och flickorna 5 av 13 gånger, men får ungefär lika många öppna som slutna frågor. Generellt uppmuntras pojkar upprepade gånger till försiktighet, vilket kopplas till andras välmående och hänsyn för andra människor. Orden "fint" och "coolt" är yttranden som tillhör flickors- respektive pojkars domän, eftersom de används i gruppkonstellationer där respektive kön var en majoritet. Resultatet från andra diskursen visar att det existerar ett återkommande mönster av yttranden i tamburen som berör barns kläder och funktion. Alla barn uppmuntras till självständighet vid påklädning och avklädning i tamburen, samt vid avdukning av bord efter frukost. Ordet "kompis" är ett ord som huvudsakligen används om ett barn gör sig illa eller i andra situationer där barn behöver tröst och uppmuntring. Det används även vardagligt istället för "ni/du" (barnen). Slutsatsen är att diskurserna samstämmer med kompensatorisk pedagogik och könsneutralt bemötande, vilka är två diskurser som produceras samtidigt i förskolan. Diskurserna förmedlar i sin tur skilda könsnormer.