liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Aktivitetsförmågeutredning (AFU): Tillämpning, upplevelser och utfall
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.ORCID iD: 0000-0003-3310-0895
Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Occupational Therapy. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Försäkringskassan har sedan 2010 utvecklat en metod, aktivitetsförmågeutredning (AFU), för bedömning av arbetsförmåga i relation till normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Utredningen tar sin utgångspunkt i individens självrapporterade förmåga och involverar en bedömning av särskilt utbildade läkare, och vid behov även arbetsterapeuter, fysioterapeuter, och psykologer. AFU har testats i begränsad skala sedan 2011, vilket sedan stegvis har utökats.

I denna studie har 300 utredningar analyserats kvantitativt i relation till registerdata från Försäkringskassan, och 30 ärenden har analyserats kvalitativt genom aktanalyser. Därtill har intervjuer genomförts med handläggare, läkare och sjukskrivna. Studien har granskat utredningar genomförda under perioden 2013–2014.

Sammantaget tyder resultaten från de olika delstudierna i denna rapport på att AFU som bedömningsmetod oftast är i linje med den sjukskrivnes egen bedömning, och att inga skillnader i fortsatt sjukskrivning efter AFU finns beroende på kön eller ålder. Läkarens bedömning i AFU tycks inte predicera framtida sjukskrivning, vilket däremot individens självskattning gör.  Handläggare och bedömningsläkare (dvs. den läkare som utför AFU) anser generellt att AFU är en bra metod som ger relevant och användbar information. Dock används metoden sparsamt, vilket huvudsakligen tycks bero på ofullständig implementering. Utvidgade undersökningar uppskattas av handläggare och läkare då de ger ett bättre underlag. Dock finns det inga skillnader i fortsatt sjukskrivning mellan dem som fått utvidgad undersökning och övriga ärenden.

AFU leder till olika typer av utfall beroende på ärendets karaktär, där vissa får fortsatt sjukpenning eller sjukersättning, medan andra nekas fortsatt sjukskrivning. Utredningen spelar en mera central roll i ärenden där Försäkringskassan beslutar att neka sjukpenning, då den bidrar till att legitimera beslutet. I ärenden där sjukpenning beviljas bekräftar AFU huvudsakligen innehållet i tidigare underlag och får därmed en mera underordnad roll i kommunikationen med den sjukskrivne. Sjukskrivnas upplevelser av AFU skiljer sig åt, och inte enbart beroende på om utredningen lett till beviljad eller nekad sjukpenning. Försäkringskassans bemötande och handläggarnas dialog med de sjukskrivna tycks ha stor betydelse för hur sjukskrivna uppfattar utredningen och de beslut den leder till. Såväl handläggare som bedömningsläkare och andra inblandade vårdprofessioner har ett pedagogiskt ansvar i att förklara syftet med utredningen och de ingående momenten för att inte den sjukskrivne ska uppleva bedömningen som alltför standardiserad där individuella faktorer inte tas hänsyn till.

Abstract [en]

Since 2010, the Swedish Social Insurance Agency (SSIA) has developed a new method for activity ability assessments (aktivitetsförmågeutredning, AFU). This method is to be used when assessing work ability in relation to normally available jobs on the labor market, which is done after 180 days of sick leave. The assessment is based on a self-report from the person on sick leave, combined with an examination by specially trained physicians. If needed, an extended assessment may be carried out by occupational therapists, physiotherapists and/or psychologists. AFU has been tested on a limited scale since 2011, which has been gradually extended.

In this study, 300 assessments have been analyzed through regression analyses in relation to register data from the SSIA, and 30 case files have been analyzed through qualitative text analysis. Interviews has been carried out with insurance officials, physicians and sick-listed individuals who have undergone the assessment. The study have analyzed assessments carried out between 2013 and 2014. The overall results show that AFU as an assessment tool generally is in line with the self-reported ability, and there are no differences in continued sick leave based on gender or age. Physicians’ assessments in AFU does not predict future sick leave, which the self-reported assessment does. Insurance officials and physicians generally consider the method to be useful and that it provides relevant and useful information. It is however used sparsely, which is related to its limited implementation. Extended assessments are appreciated by officials and physicians as they provide more information; there are however no differences in future sick-leave between those who underwent extended assessments and those who did not.

AFU leads to different outcomes depending on the character of the case, where some are granted continued benefits while some gets denied. The assessment has a more significant role in cases where the SSIA denies benefits, where it serves to legitimize the decision. The experiences of people who has undergone the assessment differs, and not only between those who got benefits granted or denied. The contact with the SSIA and the dialogue with the insurance officials seems to have a large influence on how the sick-listed experience the assessment and the decisions it leads to. Officials and health care professionals involved in the assessment hence have an important pedagogical task in explaining the purpose with the assessment and its different parts, in order for the sick-listed not to feel that the assessment is standardized and not considering individual conditions.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, 2017. , p. 73
Series
Socialförsäkringsrapport, ISSN 1654-8574 ; 2017:15
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-146113OAI: oai:DiVA.org:liu-146113DiVA, id: diva2:1193895
Available from: 2018-03-28 Created: 2018-03-28 Last updated: 2018-03-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Aktivitetsförmågeutredning (AFU): Tillämpning, upplevelser och utfall(1250 kB)540 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1250 kBChecksum SHA-512
d23977c7bfd5a9abee3de08a227509e90fb2ecc7da1e5dc9588831c7621d9e06784605e22078c525e2d604f122df90704233c11c83648b81c89ecc61b60647d6
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Ståhl, ChristianSandqvist, JanSeing, Ida

Search in DiVA

By author/editor
Ståhl, ChristianSandqvist, JanSeing, Ida
By organisation
Division of Community MedicineFaculty of Medicine and Health SciencesDivision of Occupational Therapy
Public Administration Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 540 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1507 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf