The IT industry is a growing sector in today's economy. System development forms a substantial part of this sector. System development is traditionally performed in project form. Planning system development projects is infamous for estimations which can be up to several 100 percent wrong. These projects appear to be chaotic when the static view of the project is related to the turbulence which characterises actually performing it. The project manager is the person who bears the greatest responsibility for "maintaining control" of the work under these condition. The aim of this thesis is to increase the understanding for how the project manager solves this task in practice, i.e. managing the project under dynamic conditions.

The study consists of three system development projects where the project managers have been interviewed once a month during the period January to June, 1997. In total 17 interviews have been performed. Information has also been gathered from documents, meetings, electronic mail, etc.

In the project manager's world work is pursued at a high tempo, where optimistic plans must be followed and problems that arise must be quickly solved. The focus is on the immediate present. In this thesis we discuss how the roles of the assignment and of the plan affect the project manager's way of running the project. The study shows that the nature of the assignment influences which principles the project manager uses to check the results of the work performed and in what forms information is exchanged with the client. Another observation is that the degree of uniqueness of the assignment, i.e. to what extent there is previous knowledge about how to perform it, influences how the project manager directs the project. The study shows that when the plan is given an unobtrusive role, profession-based, non-project-specific management gains greater significance. Certain limitations of plans are presented: only known activities are planned and it is difficult to make updates under dynamic conditions. Another limitation of plans which is often overlooked often involves the unconfirmed assumptions the plan is based on. These are central for the relevance of the plan, but are normally not followed up. The plan can be given an alternative role as a tool for mediating a common view to the team members performing the project. The members' actions can be co-ordinated through such a common view, with the risk of cognitive blockage in individuals arising.

IT-industrin är en växande sektor i dagens ekonomi. En väsentlig del av denna sektor utgörs av systemutveckling. Systemutveckling bedrivs traditionellt i projektform. Planering av systemutvecklingsprojekt är ökänd för att slå fel med hundratals procent. Dessa projekt framstår som kaotiska när planens statiska bild relateras till den turbulens som präglar genomförandet. Projektledaren är den person som det främst åligger att "få styr på" arbetet under dessa omständigheter. Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för hur projektledaren i praktiken löser denna uppgift, det vill säga leder projektet under dynamiska förhållanden.

Studien omfattar tre systemutvecklingsprojekt, där projektledarna har intervjuats en gång per månad under perioden januari till juni 1997. Sammanlagt har 17 intervjuer genomförts. Information har även inhämtas från dokument, möten, elektroniska brev, etc.

I projektledarens värld bedrivs arbetet i ett högt tempo, där optimistiska planer ska efterlevas och uppdykande problem snabbt lösas. I fokus är nuet. I avhandlingen diskuteras uppgiftens och planens roll för projektledarens sätt att styra. I studien konstateras att uppgiftens karaktär påverkar vilka principer projektledaren använder för att kontrollera resultatet av arbetet och under vilka former information utbyts med kunden. En annan observation är att uppgiftens grad av unikhet, det vill säga i vilken utsträckning kunskap om genomförandet finns, påverkar hur projektledaren styr. Kunskapen om genomförandet är även central för planens relevans. I studien visas att när planen ges en tillbakadragen roll får en professionsbaserad, icke projektspecifik, styrning större betydelse. Vissa begränsningar hos planer påvisas; endast kända aktiviteter planeras och uppdateringar är svåra att göra under dynamiska förhållanden. En annan ofta förbisedd begränsning hos planer är de obekräftade antaganden som planen bygger på. Dessa är centrala för planens relevans, men följs vanligen inte upp. Planen kan ges en alternativ roll som ett redskap för att förmedla en gemensam bild till projektets medarbetare. Genom en sådan gemensam bild samordnas medarbetarnas handlingar, men en risk för kognitiv låsning skapas.