Studiens syfte är att analysera Skolverkets presentation av betygssättning och hur det påverkar lärares betygssättningspraktik. De frågor studien utgår från är: På vilket sätt kan Skolverkets presentation av betygssättning vara svårtolkad? och Hur kan de här tolkningssvårigheterna förstås?

Studiens datainsamlingsmetod utgörs av insamlandet av textuella data. Utifrån urvalskriterierna trovärdighet, representativitet, autenticitet och meningsfullhet valdes styrdokumentet Gymnasieskola 2011 samt stöd- och kommentarmaterialet Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan och Betygsskalan och betygen D och B, som datamaterial. Analysmetoden bygger på en kvalitativ innehållsanalys, där ett kodningsverktyg med huvudkategorierna mål, betygsskala och betygssättning, utvecklades.  Utifrån kodningsverktyget och en reglerande kodningsguide skapades ett kodningsschema som utgjort studiens empiri.

Av empiriresultatet framgår att presentationen sker med flera presentationssätt som kombineras på olika sätt. Den synliggör också att det finns en otydlighet kring kunskapsformernas tillämpning och hur lika progressionsuttryck för flera betygssteg ska hanteras. Resultatet av empiribearbetningen visar även en identifierad motsättning om vad som ska betygssättas, där både mål och kunskapskrav nämns vara i förgrunden.

Utifrån processkolans tekniska kommunikationsmodell visades att informationsöverföringen mellan Skolverket och lärare hindras av den motsättning och de otydligheter som identifierades vid empiribearbetningen (frågeställning 1). Utifrån den semiotiska kommunikationssynen kunde det förklaras av fyra faktorer. Att presentationen är informationsrik på bekostnad av låg förutsägbarhet, att det finns en kognitiv dissonans mellan lärares syn på betygsättning och Skolverkets framställning av den, lärares erfarenheter och lärares sociala och kulturella bakgrund (frågeställning 2).