liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förändrad välfärd vid införandet av sockerskatt
Linköping University, Department of Management and Engineering.
Linköping University, Department of Management and Engineering.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sockerintaget per person i Sverige ligger i dagsläget långt över de nivåer som rekommenderas av Livsmedelsverket och näringsexperter. Ett högt sockerintag kan leda till en rad sjukdomar som exempelvis fetma, diabetes typ 2 och karies. Dessa sjukdomar orsakar förhöjda sjukvårdskostnader, som kan ses som negativa externa effekter av sockerkonsumtionen. Om konsumtionen av en produkt ger upphov till negativa externa effekter tyder det på att produkten inte är optimalt prissatt enligt samhällsekonomisk teori. Ett sätt att internaliseranegativa externa effekter är att införa en skatt. Syftet med denna uppsats är att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv undersöka och resonera kring hur införandet av en sockerskatt i Sverige kan utformas, med målet att uppnå maximal välfärd.

Med hjälp av tidigare nationell och internationell forskning kan kopplingen mellan ett högt sockerintag och sjukdomarna fetma, diabetes typ 2 och karies fastställas. Sjukvårdskostnaderna för dessa sjukdomar estimerastill4–12miljarderkronor årligen i Sverige, vilket baseras på tidigare svenska och utländska skattningar. Genom att försöka estimera den marginella negativa externa effekten i form av ökade sjukvårdskostnader på grund av socker vid den aktuella sockerkonsumtionen i Sverige beräknas den optimala skattesatsen till cirka 25 kronor per kg och fördelas sedan mellan de undersökta varugrupperna glass, godis, bakverk och läsk med hänsyn till andel socker i varan samt hur stor andel av den totala sockerkonsumtionen varan står för. Med hjälp av uppskattade priselasticiteter för respektive vara beräknas sedan konsumtionsminskningen och välfärdsökningen. Analysen bygger på många antagande, men visar principen för hur en optimal skatteanalys kan genomföras vid en större studie som kompletteras med svenska estimerade samband.

De estimerade skattesatserna beräknas leda till en minskning av total sockerkonsumtion med cirka 11%, vilket skulle innebära en välfärdsökning på drygt 600 miljoner kronor. Vidare verkar priskänsligheten för sockerrika varor vara större hos låginkomsttagare för alla produkter utom läsk. Därför bär höginkomsttagarna den större delen av skattebördan eftersom de fortsätter att köpa varorna trots det högre priset.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 49
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-148827OAI: oai:DiVA.org:liu-148827DiVA, id: diva2:1221596
Subject / course
Bachelor Thesis in Economics
Available from: 2019-05-10 Created: 2018-06-20 Last updated: 2019-05-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Management and Engineering
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 59 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf