Ever since Simunic (1980), a great deal of research has examined the pricing of auditing services. The absence of proprietary audit cost data forces most researchers to use audit fee models linking theoretical concepts to observable data. In order to make audit pricing more transparent, there is a need to examine the determinants of audit fees with regard to, for example, different organizational forms, institutional settings, and governance mechanisms. Regarding corporate disclosures, most prior research has investigated various determinants, although little field-based research has focused on the actual disclosure process. By focusing on disclosure practices, it is possible to explore the role of essential actors involved in the preparation of annual reports. The overall aim of this thesis is twofold: first, to explore theoretically salient influences on audit fees by analyzing the effects of client business risk, municipal ownership, and the content of internal audit disclosures, and second, to improve our understanding of how companies manage their corporate disclosures.

This thesis consists of a compilation of four papers and a comprehensive summary. The specific aim of each paper and current knowledge of the phenomenon under study have formed the basis for the methodological choices (interviews, content analysis, and regression analysis). The empirical material consists mainly of publicly available data from annual reports and of interviews with managers of listed companies, audit firms, and communication agencies. Given the twofolded aim of this thesis, evidence is provided that: (i) the determinants of audit fee cutting and relative audit fee pressure are considerably different, especially with regard to different client business risk factors; (ii) municipal companies are paying significantly lower audit fees than equivalent private companies; (iii) there is a considerable heterogeneity in internal auditing disclosures, and companies with more transparent firm-specific disclosures related to internal auditing pay lower audit fees than do those not providing such disclosures; and (iv) the management of corporate disclosure within the annual report is heavily influenced by the knowledge, skills, and personal characteristics of the project manager.

Ända sedan Simunic (1980) har ett stort antal studier undersökt prissättningen av revisionstjänster. Avsaknaden av företagsintern data över de faktiska revisionskostnaderna har tvingat majoriteten av alla forskare att använda revisionskostnadsmodeller, vilka länkar teoretiska koncept med observerbar data. För att göra prissättningen av revision mer transparant finns det ett behov av att ytterligare undersöka revisionskostnadernas bakomliggande faktorer med hänsyn till exempelvis olika organisationsformer, institutionella miljöer och styrningsmekanismer. Gällande informationsgivning från företag, har en stor andel av tidigare forskning undersökt olika bakomliggande faktorer, dock existerar det fåtalet fältstudier med fokus på den faktiska processen som ligger till grund för offentliggörande av information. Genom att fokusera på informationsgivning i praktiken är det möjligt att utforska rollen av väsentliga aktörer som är inblandade i framtagandet av årsredovisningar. Det övergripande syftet med denna avhandling är tudelat, först att utforska teoretiskt betydande influenser på bolags revisionskostnader genom att analysera effekterna av klienters affärsrisk, kommunalt ägande och innehållet i upplysningar kring internrevision, och för det andra, att förbättra vår förståelse för hur företag hanterar sitt informationsgivande.

Den här avhandlingen består av fyra artiklar och en sammanfattande kappa. Varje enskilt syfte i respektive artikel och det nuvarande evidensläget gällande studiefenomenet har legat till grund för de metodologiska övervägandena (intervjuer, innehållsanalys, och regressionsanalys). Det empiriska materialet består i huvudsak av publikt tillgänglig data från årsredovisningar och intervjuer med anställda på noterade bolag, revisionsbyråer, och kommunikationsbyråer. Med hänsyn till studiens tudelade syfte, påvisas följande resultat: (i) de bakomliggande faktorerna som förklarar en sänkning av revisionskostnaderna och en relativ press av revisionskostnaderna är betydligt olika, speciellt med hänsyn till olika faktorer relaterade till företags affärsrisk; (ii) kommunalägda fastighetsbolag har lägre revisionskostnader jämfört med likvärdiga privata bolag; (iii) det är en betydande heterogenitet gällande upplysningar kring internrevision och företag med mer transparanta företags-specifika upplysningar betalar lägre revisionskostnader jämfört med bolag utan dessa upplysningar; och (iv) styrningen av företags informationsutgivande i årsredovisningen är starkt influerad av projektledarens kunskap, kompetens och personliga karaktärsdrag.