This dissertation deals with firms’ visual and pre-visual self-representations in accounting narratives. Self-representations are those descriptions about the company that firms include in accounting narratives to convey the current standings and their identity. External stakeholders increasingly expect non-numerical information about firms to be disclosed, and accounting narratives are a key medium for firms to account for their activities and maintain legitimacy as social actors. The question of which reporting conventions exist for legitimating selfrepresentations, especially from a visual perspective, remains unexplored. The purpose of this study is therefore to explore the empirical phenomenon of self-representations in accounting narratives in relation to legitimation rhetoric.

The study is based on three research papers dealing with different patterns of self-representations in accounting-related narratives, including corporate reporting and business model diagrams. The examples are viewed through the theoretical lenses of semiotics and institutional theory, particularly legitimation theory. The study combines visual methods (visual content analysis and visual taxonomy) with other methods (interviews, text analysis) to conceptualize and exemplify what is meant by self-representations in accounting narratives. The study finds that there may be multiple parallel pre-visual self-representations at play to influence representations of the self, that visual self-representations are becoming more common in accounting narratives, and that several rhetorical strategies for legitimation are observable in these representations. By showing how diagrams can serve a legitimating purpose in accounting narratives, it is argued that diagrams should be considered on par with graphs and photographs as visual rhetorical devices in accounting narratives, and that they could be used as key communicative elements in the accounting process.

Second, based on the longitudinal and comparative examples of self-representations, it is suggested that self-representations increasingly refer to abstract rather than concrete referents. This change is discussed in terms of the increasingly digital and service-based knowledge economy, where material referents give way to “amaterial” values. The contribution of this study is to describe selfrepresentations through several empirical examples, and to thereby increase awareness among practitioners and researchers of how visuals serve as communicative resources with legitimating functions in accounting narratives. Four concepts are proposed as tools for explaining the observed developments, and for improving visual literacy with regard to accounting narratives: inclusive perspective on accounting narratives, amateriality, self-representation, and diagrams.

Denna licentiatavhandling handlar om företags visuella och ”för-visuella” själv-representationer i kontexten redovisning. Till självrepresentationer hör de beskrivningar som företaget inkluderar i sin externt rapporterade information för att förmedla dess ställning och identitet. Externa intressenter förväntar sig i ökande utsträckning att även icke-numerisk information redovisas av företaget, vilket gör denna typ av externt rapporterade information viktig för att redovisa aktiviteter och för företag att därigenom bibehålla legitimitet som sociala aktörer. Frågan om vilka rapporteringskonventioner som finns kring företags självrepresentationer är i dagsläget inte utforskad. Syftet med denna studie är därför att undersöka det empiriska fenomenet självrepresentationer i kontexten redovisning kopplat till perspektivet legitimeringsretorik.

Studien baserar sig på tre forskningsartiklar som behandlar olika empiriska exempel och mönster av självrepresentationer, exempelvis affärsmodellsdiagram. Dessa betraktas utifrån de teoretiska linserna semiotik och institutionell teori, speciellt legitimeringsteori. Studien kombinerar visuella metoder (visuell innehållsanalys och visuell taxonomi) med andra metoder (intervjuer och textanalys) för att konceptualisera och exemplifiera vad som menas med självrepresentation i kontexten redovisning. Studien finner att det kan förekomma många parallella för-visuella självrepresentationer som påverkar företags självuppfattning, att visuella självrepresentationer blir alltmer vanliga i företags externt publicerade information, och att flera retoriska legitimeringsstrategier förekommer i det undersökta materialet. Genom att visa hur diagram används som kommunikationsresurs så argumenterar studien för att fortsatt forskning behövs för att undersöka hur diagram, likt mer utforskade visuella format såsom grafer och fotografier, bidrar till företags legitimeringsretorik i externt publicerad redovisningskommunikation, samt att diagram kan fungera som viktiga resurser för självrepresentation i företags redovisningsprocess.

Dessutom föreslås, baserat på longitudinella och jämförande exempel, att självrepresentationer i ökande grad relaterar till abstrakta snarare än konkreta referenter. Denna förändring diskuteras i termer av en alltmer digital och tjänstebaserad kunskapsekonomi, där materiella referenter överges till förmån för ”amateriella” värden. Studiens bidrag är att beskriva själv-representationer genom flera empiriska exempel, och att därmed öka medvetenheten hos praktiker och forskare om hur visuella format kan tjäna legitimeringssyften i kontexten redovisning. Baserat på studiens analys och resonemang lyfts fyra begrepp fram för att förklara den observerade utvecklingen, samt för att bidra till att förbättra praktikers såväl som forskares ”visuella läskunnighet”: ett inkluderande perspektiv på externt publicerad information, amaterialitet, självrepresentation, och diagram. 

Organisations play a crucial role as actors that shape material action and societal discourse; therefore, it is important to understand the ways in which they gain legitimacy and how they shape society. The power of accounting representations to construct the accounting object – the organisation – is therefore a key concern in the accounting literature. Accounting is widely treated as a numbers-based ‘language of business’ through which ‘paper world’ representations shape outcomes in the material world. At present, visuality (the presence of visual images and visual thinking) is gaining influence as a means to represent organisations and construct accounting objects visually. As visuality continues to expand into the realm of accounting, questions emerge about its role and the possibilities of combining the two ‘languages’ during a time when management research is facing a “visual turn”.

The purpose of this dissertation is to explore the nature of visuality in accounting. The dissertation is based on five essays that contribute to the visual turn through semiotic analysis of visual texts and qualitative case studies. Paper I explores how business model diagrams – an example of a corporate self-representation – can be designed, and proposes a typology of four main logics for illustrating value creation: classification, circularity, processes and transactions. Paper II describes the development of visuals use in the annual report, finding that visuals are used in greater numbers overall, and that diagrams are a relatively new visual resource in financial reporting. The paper also outlines the trend of a materiality, that is, that visuals increasingly refer to a non-specific and symbol-based idea of the organisation. In Paper III, internal and external representations of a business model are compared, and I conclude that self-representations can be based on parallel but conflicting interpretations of an idea. Paper IV proposes a new visual method for analysing combinations of graphs and texts, and shows that the ‘rhythm’ of graph use in the annual report increasingly integrates visuality in accounting narratives so that accounting and visuality overlap. Finally, Paper V explores challenges and opportunities of a digitalisation of visual artefacts based on the experiences of three organisations that used visual management before the transition.

The theoretical contribution of this dissertation is framed in terms of two perspectives. First, a developmental perspective highlights that the nature of visuality has become more prominent in accounting settings, and that the nature of visuality has changed from materiality-based to a material practices that favour conceptual visualisations like diagrams and visual symbols. Second, visuality is explored from an ‘overlaps’ perspective. Three explanations for the role of visuality in accounting are synthesised from the literature: separation, convergence and multilingualism. The contribution is to conceptualise these ‘overlap models’ and thereby deepen the understanding of the role played by visuality in accounting. I also propose a fourth model – bridging – to extend the range of explanations for the meaning of a visual form of accounting.

Based on the findings that visuality is more prominent and that the role of visuality is changing, it is proposed visual literacy is an important skill for practitioners who use visual images in accounting. The dissertation presents two frameworks that can contribute to visual literacy. The ‘transformationality framework’ shows how to analyse underlying ideas in corporate diagrams, and the ‘rhythm framework’ illustrates how to shape, use and analyse accounting texts in terms of how combinations of visuals form different rhythms in the annual report.

Organisationer spelar en avgörande roll som aktörer i dagens samhälle, och påverkar såväl den materiella världen som våra gemensamma uppfattningar om den. Här har redovisningen en viktig roll att spela eftersom den ofta beskrivs som det ”ekonomiska språket” (på engelska ”the language of business”) och därmed har makt att konstruera uppfattningar om världen – i redovisningstermer. Det pågår en utveckling där det visuella spelar en allt större roll i detta konstruerande, vilket ger upphov till överlappning mellan den historiskt sett sifferbaserade redovisningen, och det visuella, vilket kan ses som två olika språk som möts. Utvecklingen att ”visualiteten” spelar allt större roll i organisationer kallas ibland ”the visual turn” (den visuella vändningen), och det är till denna strömning som avhandlingens resultat bidrar genom att utforska perspektiv på visualitet i redovisningen.

Syftet med avhandlingen är att utforska visuella bilder av organisationer för att föreslå sätt att förstå visualitet i redovisningssammanhang, det vill säga i ekonomistyrning, redovisning och finansiell rapportering. Avhandlingen bygger på fem vetenskapliga artiklar som använder metoderna semiotisk analys och kvalitativa fallstudier. Artikel I undersöker hur affärsmodellsdiagram, ett exempel på ett konceptuellt ”självporträtt” av organisationen – en visuell bild – kan utformas, och föreslår en typologi med fyra sätt att illustrera värdeskapande: som byggstenar, transaktioner, processer eller som en cykel. Artikel II beskriver hur bildanvändning i Ericssons årsredovisningar utvecklats mellan 1947 och 2016. Analysen visar att bildanvändningen gått mot en ”amaterialisering", det vill säga att bilderna i ökande grad visualiserar en icke-specifik och symbolbaserad bild av organisationen. I Artikel III undersöks interna och externa beskrivningar av en affärsmodell – en mental bild – med slutsatsen att olika, ibland motsägande, självrepresentationer kan förekomma parallellt i samma organisation. Artikel IV föreslår en ny visuell metod för att undersöka informationssekvenser i årsredovisningar. Genom att analysera grafer visar jag att visualitet kan förstås som ”rytmer” som bidrar till att skapa en bild av organisationers prestationer i redovisningssammanhang. Slutligen undersöker Artikel V visualitet i tre organisationer som använder leanbaserad styrning, som är ett visuellt styrparadigm. Artikeln beskriver utmaningar de ställs inför i samband med införandet av nya digitala versioner av det visuella styrverktyget pulstavlor.

Det teoretiska bidraget i avhandlingen formuleras utifrån två perspektiv. För det första visar utvecklingsperspektivet att visualiteten överlag fått en mer framträdande roll i redovisningen, samt att denna roll kommit att baseras alltmer på amaterialitet när det gäller att konstruera bilden av organisationen. För det andra används överlappningsperspektivet för att undersöka sätt att förklara visualitetens roll i redovisningen. Tre förklaringsmodeller för visualitet sammanställs och diskuteras utifrån företagsekonomisk litteratur: separation, konvergens och flerspråkighet. Dessutom föreslås en fjärde modell – länkning – för att bredda förståelsen av visualitet.

Eftersom visualiteten visas spela en större, och delvis förändrad, roll i redovisningen föreslås att visuell läskunnighet är en viktig förmåga för personer som interagerar med redovisningsinformation. Avhandlingen lägger fram två ramverk som kan bidra till visuell läskunnighet. Typologin av affärsmodeller från Artikel I och den tillhörande idén att diagram visar olika grad av förändring (transformationalitet) föreslås kunna användas för att designa bättre affärsmodeller, och den visuella metoden för att ”se” bildanvändning utifrån metaforen musikalisk rytm från Artikel IV, föreslås att användas för att tänka sekventiellt på formulering av budskap vid utformning och granskning av visuella bilder av organisationer.