Infrastrukturförvaltare ställs inför allt hårdare krav från flera olika intressenter vilket är en utmaning som behöver hanteras. Införandet av tillgångsförvaltning är något som ämnar underlätta för detta. Genom att kombinera strategisk förändring och dynamiska förmågor med tillgångsförvaltning syftar studien till att undersöka hur tillgångsförvaltning kan förbättras för infrastrukturförvaltare och svara mot de ökande kraven. Strategisk förändring handlar om att planera och hantera förändringsprocessen för att uppnå uppsatta mål. Dynamiska förmågor är ett koncept som bygger på ett resursbaserat perspektiv, vilket ser organisationer som paket av resurser. Dynamiska förmågor handlar om en organisations förmåga att skapa, expandera eller modifiera dessa resurser i en föränderlig värld. Problemet löstes genom att studera teorier och modeller kopplat till tillgångsförvaltning, strategisk förändring och dynamiska förmågor, för att sedan ta fram en analysmodell. Denna applicerades på fallföretaget Trafikverket genom intervjuer, vilket ledde fram till studiens slutsatser och rekommendationer.

Analysen visade att tillgångsförvaltningsförändringen är en diskontinuerlig förändring genom en kombination av industriell diskontinuitet och förändring i produktlivscykeln, där det är viktigt att skapa en ”brinnande plattform” vilket innebär att organisationen inte har något annat val än att genomföra en stor förändring, att involvera verkställande ledning för att motivera och kontrollera samt att implementera snabbt och simultant. Det är dessutom till fördel ifall förändringen kan förutses då detta kan möjliggöra en effektivare förändring. Förändringsmodeller, för att förstå förändringsprocessen, analyserades och visade att den teleologiska modellen, livscykelmodellen och evolutionsmodellen passar in. Detta betyder att det blir särskilt viktigt att uppmärksamma ifrågasättande, skapa konsensus för förändringen, säkerställa att berörda personer har rätt att påverka, skapa samarbete mellan planerare och implementerare, hantera motstånd från medarbetarna och att marknadsföra förändringen.

Studien visar även att en förändringsmodell för att identifiera nödvändiga steg i förändringsprocessen kan appliceras på en implementation av tillgångsförvaltning. Appliceringen av förändringsmodellen visade bland annat att det behöver skapas stor angelägenhet kring förändringen och att förändringen kräver medverkande av nyckelpersoner från olika enheter inom verksamheten för att få kompetensen och helhetsperspektivet som behövs. Dessutom visade den att det behövs en strategisk vision och kommunikation av denna då det är svårt att skapa förståelse och konsensus för förändringen och att framtagandet av delmål och kortsiktiga vinster är viktigt då förändringen är långsiktig. Analysen visade även att dynamiska förmågor för infrastrukturförvaltare huvudsakligen handlar om kunskapsaspekten snarare än skapandet av konkurrensfördelar, då det i avsaknad av konkurrenter blir viktigare med välfungerande samarbete och samverkan med andra parter, särskilt i arbetet med standardiseringar. Infrastrukturförvaltares förmåga att kunna dra nytta av kompetens och kunskap, både internt och externt, blir viktigt i detta samarbete för att utveckla användandet av tillgångsförvaltning.

Infrastrukturförvaltare rekommenderas att uppskatta användandet av förändringsmodeller, verktyg och rutiner samt sin förmåga att sätta upp delmål och skapa kortsiktiga vinster vid projekt. Vidare kan femstegsprincipen med fördel tillämpas i förvaltningsarbetet då den ger en struktur i hur de ska arbeta med andra infrastrukturförvaltare och aktörer i omgivningen.

Infrastructure organisations face increasingly tougher requirements from several stakeholders, which is a challenge they need to respond to. The adoption of asset management is something meant to facilitate this. By combining strategic change and dynamic capabilities with asset management, the study aims to examine how asset management can be improved for infrastructure organisations and respond to the increasing demands. Strategic change is about planning and managing the change process to achieve an important objective. The dynamic capabilities concept is based on a resource-based perspective, which sees organizations as a package of resources. The concept of dynamic capabilities is about an organization's ability to create, expand or modify these resources in a changing world. The problem was solved by first studying theories and models linked to asset management, strategic change and dynamic capabilities, then to develop an analysis model. This was then applied to the case company Trafikverket through interviews, which led to conclusions and recommendations.

The analysis showed that asset management change is a discontinuous change through a combination of industrial discontinuity and change in product life cycle, where it is important to create a "burning platform" which means that the organization has no choice but to make a major change, involving executive management to motivate and control, and to implement quickly and simultaneously. It is also advantageous if the change can be foreseen as this can make the change more effective. Change models, in order to understand the change process, were analysed and demonstrated that the teleological model, life cycle model and evolution model fit in. This means that it is particularly important to raise awareness, create consensus for the change, ensure that affected persons have the right to influence, create collaboration between planners and implementers, handle employee resistance, and promote the change. The study also shows that a change model to identify the necessary steps in the change process can be applied to an asset management implementation. The application of the change model showed that it is necessary to create a lot of concern for the change and that the change requires key persons from different entities within the business to gain the skills and overall perspective. In addition, it demonstrated the need for a strategic vision and communication of it as it is difficult to create understanding and consensus for the change and that the development of sub-goals and short-term gains is important as the change is a long-term change. The analysis also showed that dynamic capabilities for infrastructure organisations are mainly about the aspect of knowledge rather than the creation of competitive advantages, because in the absence of competitors, it becomes more important for well-functioning cooperation and collaboration with other parties, especially in the work on standardization. Infrastructure organisations' ability to capitalize on expertise and knowledge, both internally and externally, becomes important in this cooperation to develop asset management.

Infrastructure organisations are advised to estimate the use of change models, tools and routines as well as their ability to set sub-goals and create short-term gains for projects. In addition, the five-step principle can be applied with advantage in the management work as it provides a structure for how to work with other infrastructure organisations and stakeholders in the business environment.