liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lokal implementering av Agenda 2030 och Globala målen: en kort översikt av regioners och kommuners erfarenheter, möjligheter och utmaningar
Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.ORCID iD: 0000-0002-2460-9879
Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Med Agenda 2030 och FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling initierades en ny era för det globala hållbarhetsarbetet med tydligt fokus på målstyrning, där samverkan och integration är nyckelbegrepp. Globala målen skulle kunna bidra till ett mer proaktivt och allomfattande hållbarhetsarbete genom att arbetet bättre operationaliseras och integreras i såväl internationella, nationella, regionala som lokala policyer och strategier. Men det kan också finnas en risk att denna nya globala Agenda kan leda till det bara är retoriken och inramningen som ändras och inte praktiken. Hur man ska gå tillväga på regional och lokal nivå för att implementera Globala målen finns inte särskilt tydligt beskrivet i Agenda 2030. Det pågår dock mycket aktivitet kopplat till de globala målen på såväl regional som lokal nivå, vilket betyder att erfarenhetsbanken för implementering av de globala målen växer för varje dag.

Regioner och kommuner är institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet. Då flera av målen är av mellankommunal och kommunal art skulle de regionala och lokala nivåerna kunna utgöra eller bidra till plattformar och ha samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och de globala målen i synnerhet.

Det finns redan ett utvecklat hållbarhetsarbete inom kommuner och regioner. Därför är det viktigt att reflektera över hur det kan förhållas till de Globala målen för undersöka hur de kan integreras i processerna istället för att bli separata projekt. Det är även viktigt att reflektera över redan existerande samverkansformer och arenor. De globala målen skulle kunna ses som ett instrument för att samordna den flora av hållbarhetsinitiativ som redan finns i de regionala och kommunala kontexterna, vilket skulle kunna bidra till att man ökar verkningsfullheten i det existerande hållbarhetsarbetet och ”levlar” (höjer) hållbarhetsprestandan till nästa nivå.

Den här rapporten, som är en förstudie, är den första inom forskningsprojektet ”Förbättrad regional och lokalhållbarhetsprestanda genom integrering av FN:s globala hållbarhetsmål (LETS[1]). Projektet fyller en viktig funktion i att samla, sammanställa, analysera och kommunicera erfarenheter och därmed bidra med ny kunskap och inspiration till tillvägagångssätt för regioner och kommuner som står i begrepp att integrera de globala målen. Syftet med den här studien, som är en förstudie till LETS, och den här rapporten är inte att var heltäckande och allomfattande, utan den fyller främst funktionen att utgöra underlag för de kommande etapperna i forskningsprojektet LETS vad gäller tex. urval av djupstudieobjekt, litteratursökning etc. Den ger en översiktlig bild av kunskapsläget våren 2018 med utgångspunkt från forskningsfrågorna i forskningsprojektet LETS. Syftet med att sammanställa det här underlaget i en rapport fyller förhoppningsvis en funktion som inspiration till de kommuner och regioner som idag är i eller ska påbörja processen att implementera Globala målen.

Studien baseras på dels en genomgång av vetenskaplig litteratur och andra rapporter och dels en övergripande intervjustudie med miljö/hållbarhetsstrateger (eller motsvarande) i 15 kommuner och 4 regioner i Sverige. Medan litteraturstudien har ett internationellt perspektiv är intervjustudien mer fokuserad till svenska förhållanden (vilket också är fokus för forskningsprojektet LETS).

I litteraturundersökningen har vi även gått tillbaka till tidigare globala initiativ, som Agenda 21 och Milleniemålen, för att reflektera över vilka lärdomar som kan dras från dessa processer och hur det kan utnyttjas i arbetet med de Globala målen.

De globala målen har beskrivits i en rad olika publikationer under de senaste åren, men är först nyligen dessa har börjat ge exempel på hur målen omsatts i praktik, vilket ju inte är särskilt överraskande. Utifrån de artiklar och rapporter vi studerat för den här rapporten har vi valt ut ett antal teman, utifrån forskningsprojektets övergripande syfte och frågeställningar. Rapporten ger bland annat exempel på de utmaningar och möjligheter med regional och lokal implementering som vi identifierat i litteraturen. Många av både möjligheterna och utmaningarna som litteraturen beskriver handlar om samverkan och det tvärsektoriella arbetssättet. Den inneboende komplexiteten hos de Globala målen seglar upp som en av utmaningarna, och detta kopplat till hur En av utmaningarna, som nämns på flera ställen i litteraturen är Globala målens inneboende komplexitet och svårigheten att anpassa målen och indikatorerna till lokal nivå. Andra utmaningar som identifierats är svårigheten att samla intressenter med rätt kunskap och engagemang. Vidare diskuteras data som en utmaning och då handlar det om tillgång till data och tillgång till tillförlitliga data. Samordning kunskap är andra aspekter som pekas ut som utmaningar. Bland de möjligheter som vi identifierat i litteraturgenomgången. När det gäller utmaningar handlar det mycket om att hållbarhetsarbetet kan få ett uppsving, att det kan underlätta beslutsfattande, öka resurseffektivitet samt underlätta för kunskapsbyggande. Vidare nämns att detta gemensamma ramverk skulle kunna underlätta för att visualisera och jämföra hållbarhetsarbetet mellan olika organisationer samt att det kn underlätta för samarbete kring dessa frågor eftersom man pratar samma hållbarhetsspråk.

Det finns även ett stort antal vetenskapliga artiklar och olika rapporter som beskriver olika slags verktyg som ska stötta och underlätta för implementeringen av Globala målen. Det finns verktyg som ger stöd till såväl inventering som mätning och uppföljning. Men det finns också verktyg för att underlätta samverkan mellan olika aktörer.

Utifrån de intervjuer vi gjort för den här studien kan vi konstatera att många kommuner och regioner är i uppstartsfasen av att implementera Global målen. Det handlar i stor utsträckning om att integrera målen i strategier och att förankra och kommunicera. Utifrån intervjuerna kan vi utläsa att den främsta potentialen som kommunerna och regionerna i den här studien ser med Globala målen handlar om att få struktur och stöd i sina processer för hållbar utveckling. En annan potential är att få ett gemensamt hållbarhetsspråk som fungerar över organisationsgränser och nationsgränser. De hinder som kommunerna och regionerna upplever är framförallt koppade till svårigheten att konkretisera Globala målen och att omsätta dem i lokal praktik i kärnverksamheten. En annan utmaning som flera nämnde var svårigheten att mäta och följa upp arbetet med målen.

Trots att vi har identifierat en mängd utmaningar, både genom litteraturgenomgången och i de intervjuer vi gjort för den här studien, ser vi också att det finns en tilltro till och en potential i att implementera Globala målen i regioner och kommuner. Genom att utgå från redan existerande hållbarhetsarbete, identifiera vad som redan görs och hur det kan stärkas upp genom tydligare koppling till Globala målen skulle de kunna underlätta för ett mer sammanhållet och systematiskt hållbarhetsarbete internt i organisationerna men även för samverkan kring dessa frågor med andra aktörer. Tid är en viktig resurs i detta sammanhang och därför behöver det avsättas tid för att jobba med dessa frågor i organisationerna och man måste låta arbetet ta tid. 2030 är inte långt borta, men hållbarhetsarbetet i kommunerna och regionerna behöver ett längre perspektiv än så.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. , p. 48
Series
LIU-IEI-R ; 305
Keywords [sv]
Agenda 2030, Globala målen, kommuner, implementering
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-151816ISRN: LIU-IEI-RR—18/00305—SEOAI: oai:DiVA.org:liu-151816DiVA, id: diva2:1253305
Funder
Swedish Research Council Formas, FR-2017/0009Available from: 2018-10-04 Created: 2018-10-04 Last updated: 2018-10-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Lokal implementering av Agenda 2030 och Globala målen : en kort översikt av regioners och kommuners erfarenheter, möjligheter och utmaningar(763 kB)363 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 763 kBChecksum SHA-512
03e8bff0ddc55c4cb41c976c1dfce7ca98e6e42ea63d4a342f1e0a28a9d9157e065396067cc9958ddbe4ff6298294693d999775f36d8f73cf50a5339d6e1b39d
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Gustafsson (Emilsson), Sara

Search in DiVA

By author/editor
Gustafsson (Emilsson), SaraHedström, HelenaVasilev, Dimitar
By organisation
Environmental Technology and ManagementFaculty of Science & Engineering
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 363 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2111 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf