Detta paper syftar till att undersöka vilka åtgärder som genomförs för att skapa social inkludering och ett hållbart arbetsliv för de mest marginaliserade grupperna i samhället. Det empiriska fält jag undersöker är FEAD - Fund for European Aid to the Most Deprived - en av Europeiska Socialfondens (ESF) initiativ för att motverka social exkludering och uppnå social och ekonomisk hållbarhet samt tillväxt för alla, i linje med EU 2020-strategin. FEAD-finansierade verksamheter har huvudsakligen utsatta EU-migranter som sin målgrupp. Denna målgrupp är relativt ny i en svensk välfärds- och socialpolitisk kontext. FEADs åtgärder kan således ses som experimentella och innovativa till sin karaktär. Syftet med studien är därför att undersöka och ge fördjupad kunskap om vilka problem och påföljande lösningar som FEAD-projekten konstruerar i relation till sin målgrupp.

Inspirerad av ett analytiskt perspektiv som fokuserar på styrningsrationaliteter undersöks följande frågor: Vilka ser FEAD-projekten som sina målgrupper? Vilka problem associeras med dessa målgrupper? Vilken slags medborgare avser projekten att skapa? Vad ses som problematiskt i denna kontext - vad är problemet och varför är detta ett problem? Vad ska målgrupperna lära sig för att bli inkluderade? I vad ska de inkluderas? Från vad ses de som exkluderade? Hur, med vilka tekniker, ska målgruppens problem lösas? Studien baseras empiriskt på publika dokument/policy från FEAD och ESF.  Här studerar jag också hur samverkan mellan den nationella välfärdsstaten och civilsamhällets organisationer möjliggörs och uppmuntras genom EU-finansiering och därmed också hur EU influerar social- och arbetsmarknadspolitiken i Sverige.

Mer specifikt analyserar jag etnifierande problematiseringar av utsatta målgrupper och hur sociala inkluderingsinsatser samtidigt kan vara exkluderande för de målgrupper som ska inkluderas i samhällsgemenskapen. Min ambition är att fortsatt fördjupa och bredda analysen av hur etnicitet och kultur problematiseras inom sociala insatser.