This dissertation studies August Strindberg’s two-volume collection of short stories, Giftas (1884, 1886) and its first English translation, Ellie Schleussner’s Married (1913). The purpose is to demonstrate that Married deviates from the original in many ways, primarily on the very aspects that were generally associated with the work. The study also analyses and discusses possible influences on the translation outcome and its reception.

The dissertation makes clear how the traditional image of Strindberg as a provocative author and a persuasive debater has almost disappeared in Married due to culturally motivated translational choices and the need to avoid state censorship, which could also explain the weak reception of Married. The hypothesis is that British readers were disappointed as Strindberg did not live up to the image they had expected to find. As there was state censorship of “obscene” publications in both Britain and the USA at the time Married was published, other Strindberg works saw similar changes in English translation. The conclusion is that a combination of these phenomena may help explain Strindberg’s relatively belated entry into the Anglo-American canon.

The dissertation is carried out within the frames of translation studies, which is characterized by being multidisciplinary. The theoretical frame is based on descriptive translation studies (Gideon Toury) and polysystem theory (Itamar Even-Zohar), but it also incorporates perspectives from reception theory, the notion of multiple translatorship and imagology. Thus, it has both a source- and target-oriented focus. Of special relevance to the thesis are also the concepts of habitus, borrowed from the sociologist Pierre Bourdieu, and the panopticon effect, as described by Michel Foucault.

Through some key concepts and perspectives borrowed from actor-network theory, the study shows how a prerequisite for a successful transfer of Scandinavian works at this time was easy access for the authors or literary agents of the source culture to a network of cultural agents such as translators, publishers, theatre directors and critics. The study analyses how Strindberg’s access to such networks in France and Germany and his lack of a similar network in Britain and the USA may explain the divergent reception in these countries. In addition, the dissertation portrays the conditions for how European literature in general could migrate within Europe at the turn of the 20th century, and how the social norms in Britain and the USA in particular have affected the translation of Strindberg’s works.

Avhandlingen visar hur den första engelska översättningen av August Strindbergs Giftas (1884, 1886) – Ellie Schleussners Married (1913) – avviker från originalet, främst på de punkter för vilka verket blivit känt. Fokus ligger på faktorer som har påverkat översättningens utfall samt vad som ligger till grund för receptionen av densamma.

I avhandlingen görs tydligt hur den traditionella bilden av Strindberg som en provocerande författare och övertygande debattör till största delen försvunnit i Married på grund av kulturellt anpassade översättningsval och försök att undvika statlig censur, och att det brittiska mottagandet av Married just därför blev svalt. Hypotesen är således att receptionen av Married berodde på att Strindberg inte levde upp till den bild som läsarna förväntat sig finna. Då det rådde censur vid tiden för översättningen av Married har även andra verk av Strindberg sett liknande förändringar i engelsk översättning. Sammantaget kan dessa fenomen förklara Strindbergs relativt sena införlivande i angloamerikansk kanon.

Avhandlingen är förankrad i translation studies, som är tvärvetenskaplig till sin karaktär. Det teoretiska ramverket bygger på descriptive translation studies (Gideon Toury) och polysystemteori (Itamar Even-Zohar), men inkorporerar även perspektiv från receptionsteori, multiple translatorship och imagologi. Därmed behandlas såväl käll- som målkulturen. Av särskild relevans för undersökningen är även koncepten habitus, som lånats in från sociologen Pierre Bourdieu, och panoptikon-effekten, så som Michel Foucault beskrivit den.

Genom vissa nyckelbegrepp och perspektiv från actor network theory visas vidare att en förutsättning för att lyckas med en kulturell överförföring av skandinaviska verk under denna tid var att källkulturens författare eller litterära agenter i målkulturen hade tillgång till ett nätverk av kulturella agenter såsom översättare, förläggare, teaterdirektörer och kritiker. Vidare diskuteras hur Strindbergs tillgång till sådana nätverk i Tyskland och Frankrike och hans brist på motsvarande nätverk i Storbritannien och USA kan förklara den divergerande receptionen i dessa länder. Därmed beskrivs även förutsättningarna för hur europeisk litteratur generellt kunde migrera inom framför allt Europa runt tiden för förra sekelskiftet och hur de sociala normerna i särskilt Storbritannien och USA har påverkat översättningen av Strindbergs verk.