Syftet med denna presentation är att diskutera studier av förskjutningar i rätten över tid liksom dess implikationer för sociala rättigheter, med särskilt fokus på levnadsvillkoren för icke-medborgare som vänder sig till socialtjänstlagen för att de är i behov av ekonomiskt bistånd. Med begreppet avancerade rättsliga praktiker avser vi incidenter då avsteg görs från gällande rätt och detta innebär en förskjutning i rätten. Sådana praktiker kan framträda på olika nivå och i skilda sammanhang, exempelvis genom att en beslutsfattare/domare bortser från vissa sakomständigheter, eller låter olika rättsliga skalnivåereller rättsområden växelverka på nya sätt (så kallat interlegalitet). Ett exempel är Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2017 ref 33 som, genom en nytolkning av relationen mellan socialtjänstlagen och lag om mottagande av asylsökande m. fl., undanröjde kommunernas yttersta ansvar för papperslösa med behov av akut nödbistånd. Oavsett bakomliggande motiv får avancerade rättsliga praktiker konsekvenser, för både enskilda och för gränsdragningar i välfärdsstaten generellt. Det är därför viktigt med en förståelse för hur sådana praktiker uppkommer och varför.