liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Validitetsproblem i empirisk samhällsvetenskaplig forskning
1990 (Swedish)In: Metodfrågor i ungdomskulturforskningen, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Sabina Cwejman (red.), Stockholm: Symposion Bokförlag & Tryckeri AB , 1990, 49-56 p.Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Mitt huvudsyfte är här att försöka överskrida de sterila och imperialis-tiska kontroverser som ofta utkämpas mellan förespråkare för ”kvalitativa” och ”kvantitativa” metoder. Jag ska göra det genom att koncentrera mig på de grundläggande validitetsproblem som i själva verket är gemensamma för båda traditionerna, och som, hävdar jag, hanteras lika dåligt av bägge. I detta gör jag inte anspråk på någon särskild originalitet; kärnan i vad jag har att säga kan återfinnas i vilken vetenskapsteoretisk introduktionstext som helst.

Traditionellt har dessa kontroverser karakteriserats antingen av ett ytligt poserande och slagordsropande eller också av en sorts akademisk apartheid där varje sida utvecklas separat och helt ignorerar den andra. Inget av detta befrämjar dialog eller utveckling av komplementära strategier, eller bidrar till att lösa de båda riktningarnas gemensamma problem. Jag skulle för det första vilja hävda att det inte finns någon inneboende motsättning mellan ”kvalitativ” och ”kvantitativ” metodologi (även om det naturligtvis finns viktiga skillnader i perspektiv och metod); och för det andra att de flesta av konflikterna är symptom på andra och djupare klyftor som egentligen har att göra med resurser, status, prestige och maktanspråk inom det akademiska fältet. Sådana konflikter tenderar att vara bittrast där resurserna är knappast, t ex inom sociologin. I stället för att fortsätta dessa låsta strider vore det kanske mer intressant att ur ett historiskt perspektiv försöka se var den gemensamma marken och de reella skillnaderna finns, och hur man hanterar frågor om validitet och reliabilitet i de bägge traditionerna.

Det är också uppenbart att båda sidor måste ta sitt ansvar för sakernas nuvarande tillstånd. Kvantitativa forskare har tenderat att inta en imperialistisk attityd i metodfrågor, och vägrat att ens överväga möjligheten att kvalitativa metoder kunde vara legitima, medan kvalitativa forskare ofta klumpat ihop alla kvantitativa forskare under etiketten ”positivister”, och underförstått att denna etikett räcker för att sätta punkt för all diskussion. I Sverige används ”positivism” som ett slagord mot empirister. Alla positivister använder en viss typ av empiri, men det betyder inte att alla kvantitativa empirister är positivister. Naturligtvis har empirin både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Var ton-vikten läggs beror mest på vad som studeras.

Låt det vara sagt en gång för alla, för det första att inte alla, och inte ens de flesta fenomen kan eller borde kvantifieras, och för det andra att rigorös och väl genomförd ”kvalitativ” forskning är precis lika legitim som vilken annan typ av forskning som helst. Men det bör också sägas att bara för att de flesta positivister använder en viss typ av kvantifiering, gör detta inte alla eller ens de flesta kvantitativa forskare till positivister. Jag har en bestämd känsla av att de flesta som använder termen ”positivist” som skällsord i själva verket bara har en vag uppfattning om termens ursprungliga betydelse. Positivismen var från början en filosofi som grundades av Saint-Simon och utvecklades av Comte. Denna filosofi är inte samma sak som empirism och kvantifiering (som härrör från naturvetenskaperna).

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Symposion Bokförlag & Tryckeri AB , 1990. 49-56 p.
Series
FUS-rapport, 1
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-16464ISBN: 1990 ISBN: OAI: oai:DiVA.org:liu-16464DiVA: diva2:139921
Available from: 2009-01-27 Created: 2009-01-27 Last updated: 2009-01-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Validitetsproblem i empirisk samhällsvetenskaplig forskning(71 kB)396 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 71 kBChecksum SHA-512
fd6befb3e329cf31bccb0f7a047defbd53629b9d643056e8e7c89313fdb5b816d5b037bf052072abbca5f81af663e857a5d128213ea7b5b1d723837eecc2b554
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Metodfrågor i ungdomskulturforskningen
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 396 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 657 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf