I uppsatsen framhävs att ett förstärkt kundskydd kan vara föremål för både positiva och negativa följder. Istället för att uppmärksamma de positiva effekter som kundskyddet särskilt markerar, har den konsekvensorienterade metoden fungerat som ett verktyg för att återspegla baksidan av att erbjuda ett starkt juridiskt skydd. Kundskyddet framträder i synnerhet inom försäkringsdistributionsområdet och andra verksamheter som omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring. I uppsatsen analyseras kundsskyddets betydelse för tolkning av försäkringsvillkor. För att belysa kundskyddets praktiska inverkan presenteras två rättsfall, Cremonafallet och Connectamålet, varav det sistnämnda utgör en utgångspunkt för uppsatsens utredning. Nedan beskrivs kortfattat analysens slutsatser.

Av utfallet i Connectamålet framgår att en försäkringsförmedlares kunder kan berättigas ersättning från förmedlarens obligatoriska ansvarsförsäkring, oavsett graden av handlande. Trots att försäkringsbolaget hade upprättat villkor med avsikt att undanta grovt vårdslösa och uppsåtliga förfaranden i försäkringen, ställde HD högre krav på försäkringsvillkorens tydlighet. Målet har föranlett att försäkringsbolagets objektiva risker har ökat, jämfört med vad försäkringsbolaget hade föreställt sig, såtillvida att försäkringsbolagets möjlighet att förutse riskerna har försvårats och att den obligatoriska ansvarsförsäkringens omfattning har utökats. Anmärkningsvärt är att försäkringsbolaget åläggs kundsskyddsansvaret endast om försäkringsdistributören saknar egna medel att ersätta den skadelidande. Kortfattat innebär detta att ett samband föreligger mellan kundsskyddsansvaret och direktkravsrätten som regleras i 9 kap. 7 § FAL.

Försäkringsbolagens ansvar har visats sig vara mer strikt i förhållande till de försäkringstagare som omfattas av försäkringsplikt, jämfört med de aktörer som frivilligt tecknar ansvarsförsäkring. Skulle ett försäkringsbolag forma ett undantag som utesluter ersättningsmöjligheter för en tredje man, i ett försäkringsavtal med en försäkringsdistributör, hade förfarandet sannolikt stridit både mot syftet med obligatoriska ansvarsförsäkringar och ändamålet med implementeringen av FDL. Oskäligt betungande villkor till kundens nackdel är utan verkan. Ett lösningsförslag till problematiken är istället att höja premien för aktörer som omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring, men endast i den mån att det fortfarande är lönsamt för alla inblandande parter.

Fortsättningsvis är den subjektiva tolkningsmetoden primär för tolkning av försäkringsvillkor. Kundskyddet som tolkningsfaktor ingår som ett led till den underordnade, objektiva tolkningsmetoden, i den bemärkelsen att kundsskyddet kan ingå som ett led av den skyddsintresse- och skälighetsbedömning som metoden ger uttryck för. 

Omständigheterna i det enskilda fallet bestämmer alltjämt ramarna för avtalstolkning, och tolkning av försäkringsvillkor kommer kräva domstolens opartiska bedömning även i framtiden. Uppsatsens resultat kan ändock understödja bedömningen för framtida tvister som berör kunders skyddsbehov i villkorstolkning.