Bakgrund: Matematik är ett stort och viktigt ämne i skolan. Elever kommer att behöva matematik under hela sitt liv men det är ett ämne som en stor del av eleverna stöter på problem med (Löwing, 2017). Användning av ett digitalt verktyg i undervisningen brukar skapa en positiv inställning hos eleverna och en ökad nyfikenhet till lärande. Många lärare använder därför digitala verktyg för att motivera eleverna och för att kunna variera och individualisera undervisningen (Jedeskog, 1998). IT-användningen är emellertid mer ovanlig i matematik än i många andra ämnen enligt rapport från Skolverket (2009). Enligt Malmqvist (2019) är IT dåligt integrerat i de olika ämnena och används mycket sällan som en resurs i undervisningen. Författaren menar att lärarna ibland inte ser möjligheterna med tekniken. För att skolan ska lyckas med att utveckla och förstärka elevernas digitala kompetens krävs det digitalt kompetenta lärare. Läraren ska kunna hantera och inkludera digitala verktyg i sin undervisning (Jämterud, 2010). Det räcker inte med hög användningsgrad av IT i matematik utan läraren ska kunna välja rätt användningsform.

Syfte: Att undersöka effekter av digital undervisning under matematikundervisning.

Metod: Ett randomiserat kontrollerat fältexperiment. 25 elever delades slumpmässigt i 2 grupper. Experimentet utfördes 2 gånger, första gången med digital lektion för grupp A och traditionell lektion för grupp B. Andra dagen med digital lektion för grupp B och traditionell lektion för grupp A. Eleverna genomgick skriftligt prov före och efter lektionerna för att undersöka effekten av lektionerna.

Resultat: Första dagen har båda grupperna visat bättre kunskapsinhämtning efter lektionerna. Andra dagen har bara den gruppen som har fått digital lektion visat en signifikant bättre kunskapsinhämtning.