Internationell forskning har i stigande grad intresserat sig för polarisering mellan stad och land. I ena ringhörnan: växande storstadsregioner där ekonomisk, politisk och kulturell elit samlas. I den andra: krympande glesbygd där globaliseringens förlorare blivit kvar. Forskare har funnit att i glesbygden ökar missnöjet, vilket i sin tur har skapat goda jaktmarker för antietablissemangsrörelser. Studier har bland annat funnit stöd för att stad-landpolarisering haft betydelse för Le Pens och Donald Trumps valframgångar, liksom utfallet i Brexit-omröstningen. I ljuset av 1) resultaten från Frankrike, Storbritannien och USA, 2) en utveckling där svensk landsbygd tappat invånare och 3) där staten också minskat eller avvecklat sin närvaro, ställer vi frågan om attityds- och värderingsmässig polarisering mellan stad och land är närvarande även i Sverige. Resultaten ger ett visst stöd för tesen att missnöje, misstro och etablissemangskritik är något större på landsbygden än i staden, men det saknas tydliga trender som indikerar att sådan stad-landpolarisering tilltar