"...de är låga och likna utvändigt gås- eller svinstior, men invändigt syntes de oss visst icke vara otrevliga bostäder. Väggarna och taken strålade överallt av brokiga målningar..." Så beskrev den franske diplomaten Charles Ogier sitt intryck av de svenska prästhemmen på 1630-talet. Knappt tvåhundra år senare, ett stycke in på 1800-talet, imponerades den tyske resenären F W von Schubert av landsbygdens bostäder med deras målade rum, "hvilket man ofta finner hos svenska bönder". Det tycks ha varit skillnaden mellan ett enkelt yttre och ett praktfullt inre som gjort störst intryck på människor utifrån, resenärer från andra länder, där inte bara husens insidor utan även deras utsidor ofta var grant målade - vare sig det nu var på putsytor eller trä.