The aim of this dissertation is to explore and deepen the understanding of pupils’ experiences of bullying and their reflections on why bullying may occur and be maintained in school, despite pupils’ understanding that bullying is wrong. This aim is examined in four articles. The results highlight how pupils emphasise the importance of the social perception of individual pupils. Pupils may thus assume different participant roles in bullying situations to emphasise, maintain, or protect their own social position in the group, but also in an effort to reduce the risk of being bullied. The participating pupils raise the importance of social stigmatisation as a significant social process in bullying and highlight social stigmatisation processes as closely related to social perceptions of “normality” and “difference”. Social stigmatisation is, in turn, related to processes of inclusion and exclusion. The results point to the importance of the institutional constraints of the school setting in the occurrence and maintenance of bullying, not least in how pupils relate these constraints to social status, friendship, and bullying. In conclusion, the results of the dissertation highlight the importance of understanding bullying as a socially intertwined phenomenon and part of a social ecology. Not only do societal norms shape pupils’ perceptions of how pupils “should” be as a girl or boy in school, but the social contexts of schools and classrooms are also significant for what is socially valued or rejected. The results of the dissertation underline that the social ecology of bullying is closely linked to pupils’ experiences of social marginalisation, loneliness, and bullying. 

Syftet med avhandlingen är att undersöka och fördjupa förståelsen för elevers erfarenheter av skolmobbning samt deras reflektioner om varför mobbning uppkommer och upprätthålls i skolan, trots att elever förstår att mobbning är fel. Avhandlingens syfte undersöks i fyra artiklar. Resultaten belyser hur elever betonar betydelsen av hur någon uppfattas socialt och att elever kan anta olika roller i mobbningssituationer i syfte att framhålla, upprätthålla, eller skydda den egna sociala positionen i gruppen, men även i strävan att skydda sig själva från risken att bli mobbade. De deltagande eleverna uppmärksammar social stigmatisering som en betydelsefull social process i mobbning och belyser hur sociala stigmatiseringsprocesser hänger tätt samman med sociala uppfattningar av ”normalitet” och ”annorlundahet”. Socialt stigma relateras i sin tur till processer av inkludering och exkludering i skolan. Avhandlingens resultat pekar på betydelsen av skolans institutionella särdrag för uppkomsten och upprätthållande av mobbning, Inte minst genom sätten på vilka dessa särdrag kan kopplas samman av elever med social status, vänskap och mobbning. Avslutningsvis belyser avhandlingens resultat betydelsen av att förstå mobbning som ett socialt sammanflätat fenomen och som del av en social ekologi där inte bara samhälleliga normer präglar elevers uppfattningar om hur elever ”bör” vara som tjej eller kille i skolan, utan där också skolans sociala kontext är betydelsefull för vad som värderas eller stöts undan socialt. Resultaten av avhandlingen understryker att mobbningens sociala ekologi hänger tätt samman med elevers erfarenheter av social marginalisering, ensamhet och mobbning.