Skolan har ett kunskaps- och fostransuppdrag. Båda uppdragen handlar om att forma morgondagens demokratiska medborgare. Vi vill i detta kapitel rikta uppmärksamhet mot skolans fostransuppdrag och hur detta har förändrats över tid. Med nedslag i 1940-, 1990- och 2010-talen ställer vi två frågor. Har det primära syftet med denna fostran varit att återskapa eller förändra den rådande samhällsförordningen? Och vilka syften framträder i dagens skoldebatt om det demokratiska fostransuppdraget? För att visa hur syftet med skolans fostransuppdrag har förändrats undersöker vi innebörderna av demokrati och av gemenskap, och hur dessa innebörder har förändrats i relation till marknadens logik och till dagens migrationssitutation. En huvudfråga som över tid återkommer i olika tappningar i skolpolitik och -debatt är frågan om hur demokrati och gemenskap ska ta form i samhället. På vilka grunder ska skolans fostran till demokratisk gemenskap egentligen byggas? Ska den bygga på demokrati eller på marknadslogik? Ska den bygga på kulturell enhetlighet eller på kulturell mångfald?