Vem är det som går på folkhögskola och varför väljer deltagare att börja studera i just denna utbildningsform? Dessa frågor står i fokus för detta kapitel. I kapitlets första del beskrivs folkhögskolornas rekrytering med hänsyn tagen till hur olika sociala och demografiska faktorer präglat deltagarmönstren de senaste decennierna. Genomgången visar att sociala strukturer hjälper till att forma folkhögskolans utbildningslandskap, vilket varierar kraftigt efter kurstyp och inriktning med avseende på vilka sociala grupper de primärt vänder sig till. Med avstamp i denna statistiska kartläggning undersöks sedan varför vuxna väljer att studera inom folkhögskolan. Här analyseras vilka motiv folkhögskoledeltagarna själva uppger som betydelsefulla, med fokus på hur deltagarnas berättelser orienterar sig i tiden. Sammantaget visar vi i kapitlet hur folkhögskolan å ena sidan kan ses som heterogen – med ett stort och diversifierat utbud av kurser likväl som deltagare, och å andra sidan hur den framstår som homogen – genom att dess nischade kursutbud tenderar att vara inriktat mot specifika deltagargrupper.