Juridiska kunskaper kan används såväl reaktivt som proaktivt. Vid reaktiv användning utförs tankearbetet efter uppkomsten av de omständigheter som ska beaktas. Resultatet är ett svar på frågan: Vilka är de juridiska följderna? Proaktiv användning ger kunskap om vilka omständigheter som måste råda vid en viss framtida tidpunkt för att de juridiska följderna ska vara maximalt gynnsamma för det verksamhetsmål som är i fokus och godtagbara i förhållande till övriga verksamhetsmål. Proaktiv rättsanvändning innebär alltså att tankearbetet utförs före uppkomsten av de omständigheter som ska beaktas. Därför krävs ett annat arbets-och tänkesätt än vid reaktiv användning.  Denna lärobok är den första på svenska som beskriver skillnaden.

Boken inleds med en generell och teoretisk del som förklarar det proaktiva perspektivets och dess relation till det reaktiva perspektivet. Vidare beskrivs de bärande elementen i en proaktiv rättsanalys med hjälp av den av författarna skapade systematiken och av, likaledes av författarna skapade, termer. Dessa element är omvänd urvalsprocess av rättsnormer, omvänd subsumering, kartläggning av vilka handlingsalternativ som kan förändra omständigheterna i nuläget till de omständigheter som enligt resultatet av den omvända subsumeringen måste föreligga vid den fastställda framtida tidpunkten, bedömning av vilka av dessa handlingsalternativ som har potential att även efter en djupgående utredning kvarstå som lämpliga i det specifika fallet samt  utvärdering av kvarstående handlingsalternativs  lämplighet, via en hypotetisk subsumering med åtföljande riskanalys.