Bakgrund: Aktiveringspolicy och teorier om moral hazard har influerat utformningen av sjukförsäkringssystem i flera delar av västvärlden. Detta har lett till att sjukpenning blivit allt svårare att erhålla, mer kopplat till arbete och aktivitet, samt insatser för att genomskåda fusk bland sjukskrivna.
Syftet med studien var att utforska hur makt och arbetsmoral uttrycks av sjukskrivna och andra aktörer i sjukförsäkringssystemet.
Metod: Detta var en kvalitativ longitudinell studie baserad på intervjuer och akter från 31 sjukskrivna som varit på en försäkringsmedicinsk utredning. Data analyserades genom tematisk analys.
Resultat: Resultatet visar hur olika aktörer misstänkliggör varandras agendor och kompetens, samt hur olika maktmedel används för att rättfärdiga deras slutsatser. Det framkom även vissa allianser mellan aktörer där dessa präglas av samsyn och samarbete mot gemensamma mål i sjukskrivningsprocessen. Primärt ses dessa allianser mellan sjukskriven och sjukskrivande läkare, men även i enstaka fall mellan handläggare och sjukskrivande läkare i de fall läkaren förespråkar aktivering. De sjukskrivna personerna uttryckte en stark vilja och försök mot arbete eller aktivitet, och deras arbetsmoral verifierades ofta av andra aktörer.
Slutsats: Maktspel förekommer på olika sätt inom sjukförsäkringssystemet och de medel som användes i den här studien gavs olika betydelse beroende på vilken aktör som använde dem (exempelvis tolkningen av en försäkringsmedicinsk utredning). Den här studien kan ifrågasätta vissa antaganden om moral hazard och simulering bland sjukskrivna då personerna ofta presterade över sin förmåga under en försäkringsmedicinsk utredning i förhoppningen om att i någon mån visa sig förmögen att bidra till samhället, vilket även verifierades av andra aktörer.