Denna rapport redovisar erfarenheter och lärdomar från ett forskningsprojekt som handlar om att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning som ett led i att möta förändringar inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter. Utmaningar kan gälla organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet och olika vård- och omsorgsgivare, men även förändrade förutsättningar på arbetsplatser som formar verksamhetsförlagd utbildning till innehåll och de möjligheter studenter har till professionellt och interprofessionellt lärande i praktiken. Rapportens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan högskola och vård- och omsorgsgivare, och vad som händer på arbetsplatser när nya arrangemang genomförs för att möjliggöra professionellt och interprofessionellt lärande som ett moment under verksamhetsförlagda utbildning. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor:Hur organiseras verksamhetsförlagd utbildning inom och mellan högskola och vård- och omsorgsgivare?Hur sker samverkan kring organisering av verksamhetsförlagd utbildning?Hur sker studenters professionella och interprofessionella lärande i praktiken under verksamhetsförlagd utbildning?Vilka förutsättningar och utmaningar kan identifieras på organisations- och arbetsplatsnära nivå gällande att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning? 

Forskningsprojektet omfattar två delstudier genomförda under tidsperioden 2017 till och med 2019. I delstudie 1 ligger fokus på hur verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar organiseras och hur aktörer samverkar vid planering och utförande av verksamhetsförlagd utbildning för att tillgodose studenters behov av utbildningsplatser. Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med centrala aktörer som har till uppgift att organisera verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet (medicinsk fakultet) och vård- och omsorgsgivare (en Region och en kommun). I delstudie 2 ligger fokus på studenters professionella och interprofessionella lärande på arbetsplatser. Ett särskilt fokus ligger på arbetsplatsdrivna arrangemang som stödjer studenters interprofessionella lärande, så kallade IPL-arrangemang, som en del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det empiriska materialet baseras på fallstudier genomförda på arbetsplatser inom ett universitetssjukhus och två kommunala omsorgsverksamheter. Datainsamling har skett genom observationer av tre IPL-arrangemang, sju fokusgruppintervjuer med totalt 23 studenter och 13 individuella intervjuer med vårdpersonal/handledare på arbetsplatserna.Resultatet aktualiserar en rad frågor om verksamhetsförlagd utbildning och särskilt arbetsplatsdrivna IPL-arrangemang inom vård- och omsorgsverksamheter. En sådan fråga gäller hur planeringspusslet kan hanteras på ett sätt som underlättar organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre huvudmännen. Vid sidan av den nära samverkan som finns mellan medicinska fakulteten och Regionen respektive kommunen är det viktigt att fundera över om det finns behov av samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre parterna kring den logistik som krävs för att organisera verksamhetsförlagd utbildning. Att ett sådant behov finns kan avspeglas i den problematik de centrala aktörerna befinner sig i. Trots fokus på långsiktighet genom samverkan mellan utbildning och vård- och omsorgsutövare i olika forum, får det arbetet ofta stryka på foten då arbetet med att lösa ständigt närvarande akuta lägen som finns inom dygnet-runt-verksamheter i praktiken upptar större delen av arbetsutrymmet.En annan central fråga, är frågan varför läkarprogrammet skiljs från övriga vårdprogram när det gäller rutiner för beställning av utbildningsplatser. Detta kan relatera till dels det ovan nämnda dilemmat med samordning av verksamhetsförlagd utbildning, dels till en uppdelning som inte direkt gynnar interprofessionellt lärande mellan studenter från olika utbildningar.

Interprofessionellt lärande och samarbete lyfts idag fram som både en nödvändighet och en möjlighet för framtidens hälso- och sjukvård i nationella såväl som internationella sammanhang. Med tanke på framtida behov och förändringar, kan man fundera på universitetets roll för att samorganisera professionerna. Interprofessionellt lärande omfattar mer än att träna samarbete utan det förutsätter att studenter – även läkarstudenter, ges möjlighet att över tid få sätta sitt eget yrkesperspektiv gentemot andra professioners perspektiv och på så sätt utveckla en yrkeskunskap om sin profession i förhållande till andra professioner.Slutligen, vill vi lyfta ytterligare en central fråga, som också är i behov av forsknings­mässig uppmärksamhet, gällande vilken status arbetsplatsdriva IPL-arrangemang har i förhållande till ’ordinarie’ verksamhetsförlagd utbildning. Vanligtvis utför studenterna professionsspecifikt arbete utifrån professionsspecifika lärande- och kompetensmål och följer sina handledares arbete med fokus på professionsutveckling till skillnad mot de IPL-arrangemang som redovisats i denna rapport som syftar till att stärka studenters interprofessionella lärande och stimulera samarbete över professionsgränser. Sådana arrangemang tycks följa en egen logik inom vilket samarbetet med andra studenter och professioner är något annat än studenter vanligtvis möter under verksamhetsförlagd utbildning. Sådana arrangemang blir också en angelägenhet för arbetsplatsers eldsjälar – ofta huvudhandledare med ambition att utforma ett nytt interprofessionellt moment utöver ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. På central nivå välkomnas initiativ tagna på arbetsplatser för att stödja interprofessionellt lärande, men endast om utövarna är lojala mot de pedagogiska ramar och lärande mål som ställs av utbildningen. Vikten av dessa lokala IPL-arrangemang stannar vid den nytta de kan tillföra den specifika verksamheten, och på central nivå ses de som “goda exempel” vilka gärna får spridas mellan verksam­heter så att även andra kan ta del av dem, inspireras och göra liknande satsningar. Hur detta är tänkt att ske är mindre uppenbart.Det är mot denna bakgrund empiriskt viktigt att studera IPL-arrangemang som lokalt genomförs på arbetsplatser och de förutsättningar de ger studenter för både professionellt och interprofessionellt lärande under olika betingelser. Arbetsplatsen erbjuder en annan pedagogisk miljö som bygger på att tillämpa teoretiska kunskaper och träna profession­ella och interprofessionella färdigheter som utbildningen avsett att ge, men också på ett professionellt och interprofessionellt lärande som handlar om att socialiseras in i en tilltänkt profession genom att anpassa sig till regler, traditioner och professionella hierarkier som gäller inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter.