Att undervisa och examinera i proaktiv rättsanvändning är långt ifrån detsamma som att undervisa inom den traditionella, reaktiva ”rättsutredande” genren. Det är utmanande (men inte ogörligt) och givande samt i många fall alldeles nödvändigt. Tankearbetet vid reaktiv rättsanvändning startar med fastställandet av vad som hänt, fortsätter med urval av rättsliga normer vars rekvisit kan tänkas vara uppfyllda genom det som hänt och avslutas med en omsorgsfullt genomförd klassisk subsumering vars resultat är detta är rättsföljden. Det som undersöks hör hemma i dåtid och slutresultatet utspelar sig i nutid. Det som undersöks vid proaktiv rättsanvändning hör i stället hemma i framtiden, vad måste göras för att verksamhetsmålet A ska uppnås, och slutresultatet är en i nutid föreliggande handlingsplan. Urvalet av rättsliga normer styrs av vilka slags rättsföljder det är som innebär eller medför att verksamhetsmålet A uppnås och genom omvänd subsumering fastställs vilka åtgärder som handlingsplanen ska innehålla.