liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Antipsychotics and risk for venous thromboembolism: A population based case-control study
Nordic School of Public Health, Gothenburg, Sweden.
Aarhus Danmark.
Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Clinical Pharmacology . Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Centre for Laboratory Medicine, Department of Clinical Pharmacology.
Aarhus Danmark.
Show others and affiliations
2009 (English)In: Clinical Epidemiology, ISSN 1179-1349, Vol. 1, 19-26 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

During the last decade, the risk of venous thromboembolism (VTE) has been reported in users of antipsychotic drugs. However, the reports have been inconclusive. This study aimed to determine the relative risk of VTE in antipsychotic drug users. Using data from medical databases in North Jutland and Aarhus Counties, Denmark, and the Danish Civil Registration System, we identified 5,999 cases with a first-time diagnosis of VTE and, based on risk set sampling, 59,990 sex- and age-matched population controls during 1997–2005. Users of antipsychotic drugs were identified from population-based prescription databases and categorized based on filled prescriptions prior to admission date for VTE or index date for controls as current (at least one prescription within 90 days), recent (at least one prescription within 91–180 days), former (at least one prescription within 181–365 days) or nonusers (no recorded prescription within 365 days). Compared with nonusers, current users of any antipsychotic drugs had an increased risk of VTE (adjusted relative risk [ARR]: 1.99, 95% confidence interval [CI]: 1.69–2.34). Former users of any antipsychotic drugs had a nonsignificant elevated risk of VTE compared with nonusers (ARR: 1.54, 95% CI: 0.99–2.40, p-value: 0.056). In conclusion, users of antipsychotic drugs have an increased risk of VTE, compared with nonusers, which might be due to the treatment itself, to lifestyle factors, to the underlying disease, or to residual confounding.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. Vol. 1, 19-26 p.
Keyword [en]
antipsychotic agents, venous thromboembolism, adverse effects, case-control study
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-12850OAI: oai:DiVA.org:liu-12850DiVA: diva2:17205
Note
Original Publication: Anna K. Jönsson, Erzsebet Horváth-Puhó, Staffan Hägg, Lars Pedersen and Henrik T Sörensen, Antipsychotics and risk for venous thromboembolism: A population based case-control study, 2009, Clinical Epidemiology, (1), 19-26. http://www.dovepress.com/antipsychotics-and-risk-of-venous-thromboembolism-a-population-based-c-peer-reviewed-article-CLEP Licensee: Dove Medical Press http://www.dovepress.com/index.php Available from: 2007-12-19 Created: 2007-12-19 Last updated: 2010-01-29
In thesis
1. Drug-related morbidity and mortality: Pharmacoepidemiological aspects
Open this publication in new window or tab >>Drug-related morbidity and mortality: Pharmacoepidemiological aspects
2007 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Adverse drug reactions (ADRs) constitute a significant health problem with consequences for the patient as well as for society. Suspected ADRs have been reported to occur in about 2-14% of hospitalised patients. In about 5% of deceased hospitalised patients suspected ADRs may have caused or contributed to the fatal outcome. When a pharmaceutical drug is approved for marketing, the drug has been tested only on a limited number of patients (often <6000) for a limited time period in a controlled environment. Hence mostly common ADRs are detected in these trials. Moreover, certain patient groups, for example patients with co-morbidities, elderly patients, children and pregnant women are often not included in these studies. Thus, it is important to closely monitor the use of drugs after marketing to observe new effects and detect new ADRs.

The aim of this thesis is to describe the pattern of pharmaceutical substance use related to morbidity and mortality and to investigate two serious ADRs. We have studied the incidence of fatal ADRs, fatal intoxications, cerebral haemorrhage related to warfarin treatment and venous thromboembolism (VTE) related to treatment with antipsychotic drugs.

Observational studies form the basis for this thesis. Data from the Swedish Cause of Death Register, medical case records, the Swedish database on ADRs, the forensic pathology and forensic toxicology databases, and Swedish and Danish hospital discharge registers, Danish prescription registers, and civil registry systems were used.

In Paper I we found that 3% of all fatalities in a Swedish population were related to a suspected ADR. Of the deceased hospitalised patients, 6% were related to a suspected ADR. Haemorrhage was the most commonly observed fatal suspected ADR, accounting for almost two-thirds of the events and anticoagulantia was the most common drug group associated with fatal suspected ADRs (almost 50%). A suspected intoxication could have contributed to the fatal outcome in 0.6% of the deceased. Among the fatal intoxications in Swedish medico-legal autopsies studied in Paper II, on average four substances were detected per case. The five most commonly detected substances in individuals with a fatal intoxication were ethanol, propoxyphene, paracetamol, diazepam and flunitrazepam. Among patients diagnosed with cerebral haemorrhage, 10% (59 cases) were treated with warfarin at onset of symptoms (Paper III). Of these, 7 cases (12%) were considered to have been possibly avoidable since the patients were treated with concomitant drugs that have the potential to enhance warfarin effects. The results from Paper IV and Paper V in combination with the published literature suggest that patients treated with antipsychotic drugs have an increased risk for VTE. Compared with non-users, an adjusted odds ratio for VTE of 2.0 was found for users of any antipsychotic drugs in a Danish population. In a medico-legal autopsy series, an adjusted odds ratio for fatal pulmonary embolism of 2.4 and 6.9 was found for users of first-generation low-potency antipsychotics and second-generation antipsychotics, respectively.

In summary, drug-related morbidity and mortality is a significant problem and suspected ADRs contribute to a substantial number of deaths. Fatal intoxications are relatively common and it is important to observe changes in patterns of substances associated with fatal intoxications to be able to discover new trends and monitor effects of preventive work. A significant proportion of warfarin-related cerebral haemorrhage was caused by drug-drug interactions and was considered possible to avoid. Users of antipsychotic drugs may increase the risk of VTE.

Abstract [sv]

Idag finns det säkra och effektiva behandlingar mot många sjukdomar. Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen i sjukvården och under 2006 hämtade sex miljoner svenskar (68%) ut ett eller fler recept på ett apotek i Sverige. Även om läkemedelsbehandling har många positiva effekter kan även oönskade och skadliga effekter vid läkemedelsbehandling uppkomma, dvs. läkemedelsbiverkningar. Innan ett läkemedel kommer ut för försäljning har man studerat effekter och biverkningar på ett begränsat antal individer (ofta <6000) under en begränsad tidsperiod där patienterna övervakas noga. Dessutom är det i regel enbart patienter med få andra sjukdomar och läkemedel som ingår i dessa studier. Därför är oftast enbart de vanligaste biverkningarna kända när ett läkemedel börjar säljas till allmänheten. När ett läkemedel blir tillgängligt för ett stort antal patienter är det därför viktigt att man med olika metoder fortsätter att följa läkemedlets effekter och biverkningar. Tidigare har man visat att ungefär 2-14% av inläggningar på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Dessutom kan biverkningar ha bidragit eller orsakat dödsfallet i ungefär 5% av de som avlider på sjukhus. Biverkningar orsakar mycket lidande för patienten och kostar samhället både tid och pengar. Om det skulle vara möjligt att förhindra några av dessa sjukhusinläggningar eller dödsfall skulle man vinna mycket. Det är svårt att uppskatta hur många biverkningar som kan förhindras. Genom att studera faktorer som kan öka risken för en oönskad effekt kan man bättre anpassa behandlingen till den enskilde patienten och därmed förhindra biverkningar.

Syftet med den här avhandlingen är att beskriva mönster av läkemedelsrelaterade sjukdomar och dödsfall, och att undersöka risken för två allvarliga läkemedelsbiverkningar. Förekomsten av misstänkta läkemedelsbiverkningar, vilka faktorer som kan öka risken för att få en läkemedelsbiverkan, samt vilka läkemedel och biverkningar som förekommer har studerats. Detta gjordes utifrån uppgifter hämtade från dödsorsaksregistret, svenska biverkningsregistret, journaler, rättsmedicinska register, slutenvårdsregister och receptregister. Genom att utnyttja sådan information har vi i närmare detalj studerat förekomsten av dödsfall där ett eller flera läkemedel kan ha haft betydelse för dödsfallet, förgiftningsdödsfall, blödningar i samband med blodförtunnande medicinering och blodproppar i samband med antipsykotisk medicinering.

I de arbeten som ingår i avhandlingen har vi funnit att en läkemedelsbiverkan misstänks ha bidragit eller orsakat dödsfallet i ungefär 3% av de som avlidit i en svensk population (Arbete I). Blödningar står för nästan två tredjedelar av dessa biverkningar och blodförtunnande medel misstänks vara inblandade i nästan hälften av de misstänkta läkemedelsbiverkningarna. I den här svenska populationen avled 0,6% till följd av misstänkt läkemedelsförgiftning. Bland rättsmedicinskt undersökta förgiftningsdödsfall påvisades i genomsnitt fyra substanser per fall (Arbete II). De fem vanligaste påvisade substanserna i studien var alkohol, dextropropoxifen, paracetamol, diazepam och flunitrazepam. Bland patienter som får hjärnblödning behandlades 10% vid blödningstillfället med ett blodförtunnande medel, warfarin (Arbete III). I 7 fall (12%) skulle hjärnblödningen möjligen kunna ha förhindrats då patienterna samtidigt behandlades med andra läkemedel som kan ha ökat blödningsrisken. Den sammantagna bilden av den litteratur som finns publicerad och resultatet av Arbete IV och Arbete V, tyder på att patienter som behandlas med antipsykotiska preparat har en ökad risk för att få blodpropp. Flera faktorer har föreslagits som kan förklara den ökade risken för blodpropp bland patienter som behandlas med antipsykotika som har med sjukdomen att göra och/eller behandlingen med antipsykotiska läkemedel.

Sammanfattningsvis visar detta avhandlingsprojekt att läkemedelsbiverkningar är ett väsentligt sjukvårdsproblem som bidrar till ett betydande antal dödsfall. Förgiftningsdödsfall med läkemedel är också relativt vanliga och det är viktigt att bevaka effekter av preventiva åtgärder och se om de substanser som används ändras över tid. En del läkemedelsrelaterade biverkningar skulle kunna förhindras då t.ex. en betydande andel av warfarinrelaterade hjärnblödningar beror på läkemedelsinteraktioner. Förekomsten av venösa blodproppar verkar vara förhöjd bland patienter som behandlas med antipsykotiska läkemedel, men fler studier behövs för att avgöra detta och vad det i så fall beror på.

Place, publisher, year, edition, pages
Institutionen för medicin och hälsa, 2007
Series
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 1030
Keyword
Adverse drug reactions, pharmacoepidemiology, antipsychotics, venous, thromboembolism, warfarin, haemorrhage, intoxication, medico-legal autopsies, mortality, Läkemedelsbiverkningar, farmakoepidemiologi, antipsykotika, venös tromboembolism, warfarin, blödning, intoxikation, rättsmedicinska obduktioner, fatal
National Category
Pharmacology and Toxicology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-10460 (URN)978-91-85895-33-5 (ISBN)
Public defence
2007-12-14, Berzeliussalen, Campus US, Linköpings universitet, Linköping, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2007-12-19 Created: 2007-12-19 Last updated: 2009-08-22

Open Access in DiVA

fulltext(146 kB)510 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 146 kBChecksum SHA-512
095d24c1067588205ebebd9b220d30eef35bcc856678cb78e1d5e64e29279dd735617a4b960f87934cc84704a64c2b4b1a60f5b5fc116e9ce6b1e7fd3b05a307
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Link to Article

Authority records BETA

Jönsson, Anna K.Hägg, Staffan

Search in DiVA

By author/editor
Jönsson, Anna K.Hägg, Staffan
By organisation
Clinical Pharmacology Faculty of Health SciencesDepartment of Clinical Pharmacology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 510 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 228 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf