Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur den svenska skolan arbetar med etnisk och kulturell mångfald samt vilka utmaningar skolan möter i detta sammanhang gällande integration. Studien belyser även vilka lösningar som har visat sig vara effektiva och underlättat både för elever men även för delar av skolverksamheten. Studien utgår från nyanlända elever och deras väg till integration med hänsyn till deras förutsättningar och behov med utgångspunkt i begreppen mångkulturalism och monokulturalism kopplade till skolans värld.Metoden som används i denna studie är litteraturstudie där tio källor om det valda ämnet använts. I kombination till metoden görs även avgränsningar där fokus i urvalsprocessen låg på litteratur som behandlade integrationsinsatser i skolan med inriktningen nyanlända elever och de etniska och multikulturella erfarenheter de för med sig. Undersökningen avser endast den svenska skolan. Studien fokuserar även på begreppet integration i anknytning till monokultur och mångkulturalism gällande nyanlända elever i grundskolan, eller gymnasiet.Resultatet i litteraturstudien sammanfattas i tre teman som innefattar “Rådande problem i den svenska skolan”, “Inkludering och gemenskap som källa till de nyanlända elevernas trygghet” och “Multikulturellt lärande som den fungerande riktlinjen för integration”. Resultatet visar på att mångkulturalism och den mångkulturella pedagogiken inte har slagit igenom i en svensk kontext. Läroplaner och kursplaner har ändrats under åren för att signalera den växande företeelsen, men trots det kvarstår en föreställning om ett monokulturellt samhälle där flerspråkighet ses som ett hinder och individer stämplas därefter. Det är också tydligt att det finns brister i integrering i det rådande systemet.Den svenska skolans utformning är byggd på att alla elever ska behandlas lika. Detta gör att det inte alltid tas i beaktning att de nyanlända eleverna har med sig erfarenheter från deras hemländer som i vissa fall innehåller trauman och faktorer. Eleverna i det fallet har större behov av trygga och inkluderande miljöer än vad andra elever har. Denna litteraturstudie påvisar tyvärr att verktygen i den svenska skolan inte är tillräckliga vilket är ett tecken på att mångkultur inte är en prioritet.