Nio forskare från olika discipliner ingår i SNS Konjunkturråd 2020. Forskarna har bred bakgrund inom nationalekonomi, juridik, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap. Tillsammans har de skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat, där de fokuserar på hur politiken ska utformas för att bromsa och till slut stoppa klimatförändringarna. Några av deras viktigaste förslag och rekommendationer:
Låt kolet stanna i marken. Det är kolet, inte konventionell olja, som är det centrala hotet mot klimatet. Om klimatförändringarna ska hejdas måste Kina bli av med sitt kolberoende. Indien och Afrika kan inte heller följa Kinas kolkraftsbaserade utvecklingsstrategi. Merparten av världens kolreserver måste stanna i marken.
Inför globalt minimipris på koldioxidutsläpp och slopa fossilsubventioner. Det är två nödvändiga ingredienser i klimatpolitiken som måste diskuteras på FN:s nästa stora klimatkonferens COP26 i Glasgow.
Gröna subventioner räcker inte för att minska utsläppen. Billig grön energi leder till ökad användning av sådan men inte automatiskt till att fossila bränslen utkonkurreras.
Bidra till rätt global inriktning. Den svenska klimatpolitiken bör ha som överordnat mål att minska de globala utsläppen.Bidra finansiellt till andra länders omställning. Klokt och välavvägt klimatbistånd är både möjligt och önskvärt. Inom ramen för EU:s klimatpolitik finns fungerande sätt att finansera mindre rika medlemsländers utsläppsminskningar. Men eftersom även Sverige måste bli klimatneutralt bör ett ökat klimatbistånd inte minska de svenska klimatambitionerna.
Klimatklubbar. Sverige bör driva frågan om att det ska vara tillåtet att införa klimattullar mot länder som inte har en acceptabel nivå på utsläppspriset. En modell är så kallade klimatklubbar där länder går ihop och sätter ett enhetligt utsläppspris. Import från länder som inte deltar i klubben beläggs med en tull.
Fossilfri elexport kan ge betydande minskningar av utsläppen inom EU genom att pressa undan kolkraft där sådan fortfarande används.
Finansiera insamling och lagring av koldioxid (CCS-teknik) med lagringspeng. Vi kan ta hand om koldioxid motsvarande hälften av Sveriges utsläpp till en kostnad motsvarande det som dras in till staten via koldioxidskatten. Det krävs dock en statlig finansiering som bör utformas som ett bidrag per ton insamlad och säkert lagrad koldioxid:
– Motsvarande runt hälften av Sveriges koldioxidutsläpp kan tas bort om CCS-tekniken införs på de 27 industrianläggningar som släpper ut mest i Sverige. Detta är mer än utsläppen från hela den svenska vägtrafiken. Tekniken fungerar också i resten av världen och Sverige kan här bli ett föregångsland, säger John Hassler, ordförande i SNS Konjunkturråd 2020.
Stockholm: SNS förlag, 2020. , p. 343