liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konsten att leva längre: Föreställningar om livets förändring i handböcker 1700-1930
Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2007 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
On Prolongevity : Notions on prolongevity in advicory literature 1700-1930 (English)
Abstract [en]

The aim of this thesis is to explore discursive changes in conceptions of life course and ageing. I am particularly concerned with the relationship between knowledge and power in the distribution of prolongevity and body- technologies, and as referential frame in the definition of normal and deviant bodies and behaviour. Following the historical processes this study includes advisory literature in the field of prolongevity from 1700-1930. As a conclusion I have distinguished four categories of legends in the material. In analyzing the legends: Antediluvian legends, Hyperborean legends, Fountain legends, and Centenarian legends. The legends of prolongevity intermediate ideas of human ageing in, and between cultures, On a meta-level there has been three discourses intertwining each other in the making of present images on prolongevity and successful ageing: Religion, Science and The Natural. In e discursive struggle during the studied years those components have been competing for domination and space on the prolongevity agenda. The advices reflect a belief in the possibility to transform by means of moderation and harmony; a belief that grew in the eighteenth century and enhanced during the following centuries. The aim was to improve human nature to an ennobled version of her self according to divine standards. Prolongevity was in 1700-1930 a question of reaching a pre-designated length of life given by God or Nature. Today we do not believe in pre-designated life-length we only believe in prolongation. We do want the paradise but we want it here on earth, and we want to be in charge.

Abstract [sv]

Ibland luras vi att tro att ålderdomen är ett nytt fenomen och att det är först nu i vår samtid som individer har möjlighet att uppnå hög ålder och bli riktigt gamla. Visst var det inte lika vanligt att människor blev riktigt gamla förr i tiden men åldringar fanns även då. Likaledes som att människan blivit gammal även i historisk tid så har hon sökt efter möjligheter att hindra åldrandet och förlänga livet. Människans vilja att skjuta upp den oundvikliga döden ytterligare några år medelst motion, dieter eller diverse livsförlängande kurer eller kanske bara ett gudfruktigt leverne är intresset i den här avhandlingen. Ett intresse som i mångt och mycket handlar om människans vilja att utmana ålderdomen och döden. Syftet är att analysera föreställningar om normativitet och kunskap och makt i förhållande till livsförloppet och åldrandet. Materialet består av handböcker i hur man förlänger livet publicerade 1700-1930.

Det visar sig att mycket är sig förvånansvärt likt. Råden om måttlighet och naturlig diet som framfördes på sjuttonhundratalet gäller än idag. Dessutom är området omgärdat av en mängd myter och vanföreställningar. Naturligtvis finns det en hel del som har förändrats också. Bland annat har den tekniska utvecklingen gjort att helt nya möjligheter uppstått på området. Dessutom har kyrkan förlorat sin position som kunskapsförmedlare, en roll som övertagits av vetenskapssamhället.

Avhandlingen visar att historiskt har diskussionen om livets förlängning förts utifrån föreställningarna om en av Gud eller naturen förbestämd livslängd. Budskapet var att det inte i första hand var en fråga om att förlänga livet utan snarare att låta bli att förkorta det. I dag förs inte längre diskussionen om livslängd utifrån givna gränser. I dag handlar diskussionen om möjligheter. Om det finns en sannolikhet att vi kan förlänga livet borde vi då inte försöka? Hur långt är det möjligt att sträcka livet? Vad är sannolikheten att vi kan leva 150 år eller 250 år eller kanske till och med i evighet?

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2007. , 282 p.
Series
Linköping Studies in Arts and Science, ISSN 0282-9800 ; 378
Keyword [en]
Ageing, normality, historical sociology, deviance, technologies of the self, nature, culture, science, medicine, health, prolongevity
Keyword [sv]
Åldrande, normalitet, avvikande, självtekniker, natur, kultur, vetenskap, medicin, hälsa, prolongevitet, historisk-sociologi
National Category
Social Anthropology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-11217ISBN: 91-7331-0514 ISBN: 978-91-7331-0512 OAI: oai:DiVA.org:liu-11217DiVA: diva2:17626
Public defence
2007-01-19, Drags aula, Dragshuset, Campus Norrköping, Linköpings universitet, Norrköping, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2008-03-07 Created: 2008-03-07 Last updated: 2014-09-09

Open Access in DiVA

No full text

Authority records BETA

Andersson, Janicke

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, Janicke
By organisation
Society, Diversity, IdentityFaculty of Arts and Sciences
Social Anthropology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 774 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf