Sjukdomar och tillstånd som kan behandlas med kirurgi var länge lågprioriterade i resursknappa miljöer. Kirurgi sågs inte som betydelsefull för folkhälsan och sjukvårdens fokus låg av hävd på infektionssjukdomar. Två viktiga skeenden har långsamt ändrat på detta. Sjukdomspanoramat i låg- och medelinkomstländer har påverkats av den ekonomiska utvecklingen samtidigt som alltfler studier i dessa länder har visat hur allvarligt folkhälsan påverkas på både kort och lång sikt när kirurgisk behandling är otillgänglig för majoriteten av en befolkning. I kapitlet behandlas kirurgins betydelse i fattigare länder liksom hälsoekonomi, etik, konsekvenser av medicinsk turism, kirurgins roll i krig och katastrofer liksom den avgörande frågan hur behovet av kirurgi globalt ska mötas i ljuset av en skriande brist på kirurger, narkosläkare och gynekologer.