liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Påverkas bottenfaunan av att timmer lagras i sjöar? En studie i Kisasjön efter stormen Gudrun
Linköping University, The Department of Physics, Chemistry and Biology.
2007 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 points / 30 hpStudent thesis
Abstract [sv]

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans

dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta,

Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på

förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.

Place, publisher, year, edition, pages
Institutionen för fysik, kemi och biologi , 2007. , 25 p.
Keyword [sv]
Bottenfauna, Chaoborus flavicans, Kisasjön, Oligochaeta, Organiskt material, Sediment, Sjölagring av timmer, Syrebrist
National Category
Biological Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-11602ISRN: LiTH-IFM-Ex--07/1867—SEOAI: oai:DiVA.org:liu-11602DiVA: diva2:18016
Presentation
2007-10-24, Odén, B-huset, ingång 21, Linköpings universitet, Campus Valla, Linköping, 14:10
Uppsok
bio-/geovetenskap
Supervisors
Examiners
Available from: 2008-04-18 Created: 2008-04-18

Open Access in DiVA

fulltext(882 kB)453 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 882 kBChecksum MD5
f8c6f940d0b44ab24ef05263ef40c5f3475726e511d976f2005343c5ef9c2b6f9f3a089f
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
The Department of Physics, Chemistry and Biology
Biological Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 453 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 237 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf