Background: Diabetes Mellitus, specifically type 2 diabetes, represents a growing global health concern, with a prevalence predicted to reach 783 million by 2045. Type 2 diabetes leads to personal suffering, reduced productivity and significant health care cost. Selfcare is the most important cornerstone in the treatment of type 2 diabetes and patient education is a prerequsite for performing adequate self-care. Migrants show a risk of uncontrolled diabetes and the prevalence of type 2 diabetes in migrants, living in European countries, poses challenges as cultural and language barriers might affect health care outcomes Culturally appropriate diabetes education is important for improving glycaemic control and health outcomes in migrant populations. In the Swedish health care setting, diabetes care follows national guidelines and is predominantly provided in primary health care centers. However, criticism has arisen regarding the lack of tailored care for migrants, leading to less effective health care. This thesis explores patients’ competence and health providers’ cultural competence influencing patient’s self-care.

Aim: The overall aim of this thesis was to gain knowledge that can contribute to optimising support of self-care in migrants with type 2 diabetes. The aim in study I was to compare foreign‐ and Swedish‐born persons, diagnosed with type 2 diabetes, to study whether there are dissimilarities in knowledge about diabetes mellitus and to study determinants of knowledge. The aim in study II was to describe the cultural competence of primary health care professionals that specialize in diabetes care and to examine related factors that affect cultural competence. In study III the aim was to describe the process of developing a culturally appropriate tool to support self-care in migrants with type 2 diabetes and in study IV the aim was to evaluate the feasibility of a culturally appropriate website, supporting self-care in migrants with type 2 diabetes.

Methods: This thesis includes four studies with two cross-sectional descriptive studies one co-design study, and one feasibility study. In study I where knowledge and glycaemic control were assessed, patients diagnosed with type 2 diabetes, receiving care at a primary health care center, participated. The data was collected with validated questionnaire and described by numbers and percentage, mean (SD) and median (range). Comparisons between groups were made by tests of statistical significance where p < 0.05 was considered statistically significant. For analytical statistics, to identify any independent associations between knowledge and socio‐demographic variables and diabetes related characteristics, multiple logistic regression analysis was performed. Data was collected between September 2014 and March 2016. Study II was also a cross-sectional study and aimed to measure perceived cultural competence in health care providers. Data was collected by a questionnaire from January to July 2020. Data was analysed by descriptive statistics and to analyse sociodemographic factors associated with the three domains, univariate analyses with bivariate correlations, independent Student t-tests, or one-way ANOVA were employed, as appropriate. Linear regression analyses were conducted, including sociodemographic factors. The third study used a co-design process, involving fourteen migrant patients, ten health care providers in diabetes care, and four researchers with data collection between February 2021 to December 2022. In the fourth study feasibility of the developed culturally appropriate website was evaluated through qualitative interviews with seven migrant patients and ten health care providers who had previously participated in study III. The interviews focused on four areas: Acceptability, Demand, Implementation, and Integration of the website. Data was analysed by directed content analysis.

Result: The results show a significant gap in competence, including knowledge about diabetes and poor glycaemic control in migrants, particularly those born in the Middle East with type 2 diabetes. The thesis emphasizes the influence of cultural factors on selfcare, highlighting the need for cultural competence in health care providers working with diverse populations. A significant proportion of health care providers perceived themselves as open and aware regarding clients with other cultural backgrounds, but the health care providers perceived a lack of organizational support to improve cultural competence. In the third study, the need for a comprehensive tool providing culturally appropriate information was emphasized by both patients and health care providers. A prototype of a culturally appropriate website developed with the aim of improving the patients' competence and thereby supporting the self-care of migrants with type 2 diabetes. The website was then developed into a mobile-friendly website that patients and health care providers tested and evaluated. Both patients and health care providers experienced the website as culturally appropriate with information at a reasonably basic level, in patient's own language (Arabic) and with information provided in several different ways, such as written information, images, videos and thus accessible to those who cannot read. The participants expressed interest and demand for the website, and the planned strategy for implementation was considered reasonable. They also felt it was possible to integration the tool into existing primary health care infrastructure, as a complementary cultural appropriate tool.

Conclusions: There are vulnerable groups in the society such as migrants born in the Middle East, with type 2 diabetes. This thesis highlights the importance of patient’s competence and health care providers‘ cultural competence and the influence of self-care. The development of a culturally appropriate tool, such as the website, is proposed as a practical solution to enhance patient’s competence and support health care providers in delivering culturally competent care.

Bakgrund: Diabetes Mellitus (DM), särskilt typ 2 diabetes, representerar ett växande globalt hälsoproblem, med en prevalens som förutspås uppgå till 783 miljoner år 2045. Typ 2 diabetes leder ofta till personligt lidande och egenvård är den viktigaste hörnstenen i behandlingen, där kunskap och patientutbildning är en förutsättning för adekvat egenvård. Den svenska hälso- och sjukvården följer diabetesvårdens nationella riktlinjer gällande undervisning och diabetesvård, men det har framförts kritik på bristande kulturell anpassning för migranter, särskilt eftersom kulturellt anpassad patientutbildning påvisar förbättrade resultat gällande kunskap om sjukdomen och glykemisk kontroll. Prevalensen av typ 2 diabetes hos migranter i Europa utgör stora utmaningar, med kulturella och språkliga barriärer som kan påverkar migranter hälsa och forskning visar att migranter löper större risk för bristande kunskap om sin sjukdom och dålig glykemisk kontroll jämfört med den infödda befolkning.

Den här avhandlingen utforskar hälsorelaterat beteende med fokus på patientens egenvård, patientens kompetens gällande diabetes samt kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Egenvård definieras som en dynamisk process som kräver kompetens, och som är baserad på kunskap, färdigheter, attityder och personliga egenskaper. Även kultur spelar en avgörande roll när det gäller att utföra egenvård och påverkar även föreställningar om hälsa och sjukdom. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal är av största vikt för att tillhandahålla kulturellt anpassad vård och inkluderar förståelse av hur kultur påverkar individer och hur vårdstrategier behöver modifieras därefter.

Syfte: Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att inhämta kunskap som kan bidra till att optimera stöd av egenvård hos migranter med typ 2 diabetes. I studie I var syftet att jämföra migranter och svenskfödda personer diagnosticerade med typ 2 diabetes, för att undersöka om det finns skillnader i kunskap om diabetes och glykemisk kontroll samt undersöka bestämningsfaktorer för kunskap om diabetes. Syftet med studie II var att beskriva kulturell kompetens hos primärvårdspersonal som specialiserar sig på diabetesvård och att undersöka relaterade faktorer som påverkar kulturell kompetens. I studie III var syftet att beskriva processen att utveckla ett kulturellt anpassat verktyg för att stödja egenvården hos migranter med typ 2 diabetes och för studie IV var syftet att utvärdera genomförbarheten av en kulturellt anpassad webbsida för att stötta egenvården hos migranter med typ 2 diabetes.

Metod: Den här avhandlingen inkluderar fyra studier, som genomförts med kvantitativ eller kvalitativ metod, två var tvärsnittsstudier, en var en medskapande studie och en var genomförbarhetsstudie.

Studie I genomfördes som en tvärsnittsstudie där kunskap om diabetes och glykemisk kontroll studerades hos patienter med typ 2 diabetes, på en vårdcentral inom primärvården. Data samlades in mellan september 2014 och mars 2016 genom strukturerade intervjuer med hjälp av ett validerat frågeformulär. Jämförelser mellan grupper gjordes genom test av statistisk signifikans där p ≤ 0,05 ansågs vara statistiskt signifikant. För att identifiera eventuella samband mellan kunskap och socio-demografiska variabler och diabetesrelaterade egenskaper, utfördes analytisk statistik i form av multipel logistisk regressionsanalys. Studie II var även den en tvärsnittsstudie, där upplevd kulturell kompetens hos hälsosjukvårdspersonal inom diabetesvården på vårdcentral inom primärvården studerades. I denna studie samlades data in med ett digitalt frågeformulär. Data analyserades med beskrivande statistik och för att analysera och jämföra sociodemografiska faktorer användes univariata analyser, bivariata korrelationer, oberoende Student t-test. Linjära regressionsanalyser genomfördes. Datainsamlingen ägde rum från januari till juli 2020. I studie III användes en medskapande design som involverade fjorton migranter med typ 2 diabetes, tio hälso- och sjukvårdpersonal inom diabetesvården och fyra forskare. Processen som syftade till att utveckla ett kulturellt anpassat verktyg genomfördes med hjälp av diskussionsgrupper mellan februari 2021 och december 2022. I studie IV utvecklades det kulturellt anpassade verktyget som en mobilanvändarvänlig webbsida och därefter undersöktes webbsidans genomförbarhet med fokus på acceptans, efterfrågan, implementering och integrering med kvalitativa intervjuer. Sju patienter och tio hälso- och sjukvårdspersonal testade först webbsidan och deltog därefter i kvalitativa intervjuer.

Resultat: Den här avhandlingen indikerar en betydande lucka i kompetens, i form av låg kunskap om diabetes och bristande glykemisk kontroll, hos migranter med typ 2 diabetes, särskilt hos personer som var födda i Mellanöstern. Avhandlingen betonar också hur kulturella faktorer påverkar egenvård, och belyser således behovet av kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal i deras arbete med patienter med annan kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningen. En betydande andel av hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde sig själva som öppna och medvetna om patienters’ kulturella bakgrund, men upplevde bristande organisatoriskt stöd från arbetsplatsen för att förbättra sin kulturella kompetens. I utvecklingen av ett kulturellt lämpligt verktyg, för att stötta egenvården hos migranter med typ 2 diabetes, uttryckte såväl patienter som hälso- och sjukvårdspersonal en önskan om förbättrad kompetens hos migranter med typ 2 diabetes. Ett verktyg som ger kulturellt anpassad information om diabetes och diabetesvård, bland annat på patientens eget språk var något som både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal önskade. En prototyp av en kulturellt anpassad digital plattform utvecklades i syfte att förbättra patienters kompetens och därmed stötta egenvården hos migranter med typ 2 diabetes. Den digitala webbsidan utvecklades därefter till en mobilanvändarvänlig webbsida som patienter och hälsosjukvårdspersonal fick testa och utvärdera. Såväl patienter som hälso- och sjukvårdspersonal upplevde webbsidan kulturellt anpassad med information på lagom enkel nivå och på patientens eget språk (Arabiska) samt att informationen presenterades på flera olika sätt, såsom i skrift, bilder, videos och ljudfilmer och är på så vis tillgänglig även för de som inte kan läsa. Vidare uttryckte deltagarna att den planerade strategin för implementering ansågs rimlig och att webbsidan i hög utsträckning ansågs passa in som ett kompletterande kulturellt anpassat verktyg i befintlig infrastruktur inom primärvården.

Slutsats: Det finns utsatta grupper i samhället såsom migranter födda i Mellanöstern, med typ 2 diabetes. Denna avhandling belyser vikten av hur patientens kompetens och kultur samt hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens påverkar patienters egenvård. Utvecklingen av ett kulturellt anpassat verktyg, såsom en webbsida, föreslås som ett kompletterande verktyg att förbättra patientens kompetens och egenvård samt för att stötta och underlätta för hälso- och sjukvårdspersonal att leverera kulturellt kompetent vård.